Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Wetterstedt, Erik af - 2. Wetterstedt, Gustaf af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
w ett i; ii stedt, Gustaf af.
217
Skrifter: Om lämpligaste utvfigurne att befordra ödemarkernas
uppodling och indelning till nya bostäder samt huru deras
skattläggning bör inrättas, att billighet ocb jcmnlikhet må vinnas.
Præ-sidiital i Vet.-Akad. 1827. — Om Finlands belägenhet,
länfördelning, fotknummer, nya itäder m. m., som till landets statistiska
kännedom hörer. (Nya Allin. Tidu. 1787, N:o 110, 111). —
Uppsatser i Landtbruksakademiens Annaler.
(Klllor: Adelnraatriklarne 1781 182, 1794 s. 217, 1807 s. 323. 1817 ». 90.
— L&stbom» Hö(dingaminne. — Tal vid jordfiatningen af J. J. llcdreu. —
Åminnelsetal i Vet -Akad. h&llet af Malth. Rosenblad. — Vet.-Akad:a HandL 1SS3 u.
866. — Aftonbladet 1837 N:o 110.) — N.
2. WETTERSTEDT, GUSTAF AF.
Grefve Gustaf af Wetterstedt är en bland de få
sveneka Ministrar, som vunnit en europeisk ryktbarhet,
sedan Sverige efter slaget vid Pultava upphört att vara en
egentlig medlem i de Förenta Staternas i Europa
General-congress (en sådans tillvaro kunde minst förnekas, då W.
var Hof-Canceller); och denna ryktbarhet kan ingen bestrida
honom, äfven om man föregifver att den ej gäller en
statsman af högsta ordningen. Vi böra minnas att W. har fästat
sitt namn vid freden i Kiel, visst ej blott som namntecknare,
— en fred, hvarigenom Sverige förente med sig det Norge,
hvilket det förgäfves sökt att, med naturen som medlare,
skilja från Danmark och sluta intill sig, allt sedan Sverige
slet sig från unionen med Danmark. Ej heller böra vi
förgäta att W. under svåra förhållanden undertecknat
conven-tionen i Moss, hvarigenom Norge fritt biföll hvad Danmark
tvunget gjort. Ocb vi böra känna, att samme W. aftvingat
sjelfve Taileyrand elt bifall till denna Carl Johans
älsklings-tanke, genom en energi värdig Oxenstiernas tidehvarf. Och
W. har ansetts såsom like bland Europas främste Statsmän,
bland desse herrar af pennan, hvilka framträdde »tt
stor-skifta arfvet efter Napoleon. Det vore ett förräderi mot
Sveriges ära, att ej söka rädda för svenska biographien den
personliga ära, som ännu kan finnas för en svensk, klämd
mellan sköldarne af utländskt högmod och inländsk afund.
Men fastän vi vilja taga vara på Wetterstedts historiska
betydelse, erna vi dock icke hålla ett loftal, utan teckna en
sann biographi. Dem, som öfver sjelfva den tid, inom
hvilken han verkade, önska läsa rika och vältaliga betraktelser,
hänvisa vi till Strinnholms inträdestal i Sv. Akademien; dem
som önska läsa det blomsterrikaste loftal öfver den lofvärde
riksherren, hänvisa vi till Pontin» minnestal i K.
Vetenskaps-Akaderaien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
