Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Wetterstedt, Gustaf af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 Wetteb stedt, Gustaf af.
förmyndareregeringen, som låtit dyrt betala sig för att
er-känna den republik, Gustaf III velat förekomma, samt
nedlade sin makt, ocb när med den myndige Kon. Gustaf IV
Adolf uppträdde ett bof, som fruktade ocb batade den
tillräckligt hade fruktans- ocb katvärda republiken i
Frankrike, så måste de unge Jakobinernas fader, med omsorg för
sina söners framtid, tänka på snabbt verkande medel för
ynglingarnes förande ur idealernas till realiteternas verld. I
detta hänseende kunde ej bättre medel uttänkas än det Landsh.
W. först använde på sin son. Det var att låta honom med
egna ögon se "det nya Edén." Den 22 Juli 1797 kunde ban
från London skrifva till sin vän Höijer om Rojalism å ena
och vild Jakobinism å andra sidan dagligen i det
tjuf-hålet Paris. "£)0 Jakobiner-klubhar äro der redan
förnyade. Döm häraf hvad följden skall blifva." Dock
barma-des W. ännu på Jakobinerne derföre att de gjorde
republiken förhatlig, ett uppdrag, som de då, lika visst
som i vår tid, skyndade att åtaga sig. Ilan tillade derföre
i samma bref: "Det vore väl det fasligaste, som ktmde hända
verlden, om franska revolutionen ginge öfver ända. Dock,
man bör ej förmoda det. Eu sa stor nation." . . . Men
redan d. 10 Mars 1798 skref W. au Citoyen B. Cb. H. Höijer
Maitre des Arts, Upsale, en afhandling på 22 sidor, der
den första frågan är: Om nu någon frihet gafs i
Frankrike? "Ålla författningar utgifvas efter guldvigt. Man
måste köpa sig rättvisa. Jag är försäkrad att Directeurerne
sjelfve ej blygas underskrifva rikliga contracter, hvaruti
mu-torne äro noga specificerade. . . . Den nuvarande
bajonett-regeringen! Publika espriten är alldeles död. Det är nästan
ett mode att vara aristokrat, åtminstone är det rådande
tonen i soeieteterna. En svärm s. k. Republikaner omgifva
Palais Luxenbourg för att tigga tjenster och skrika om de
ej lu några.’’ Den unge Jakobiuen från Upsala såg sig mätt
på republik i Paris. Han förundrar sig att det folk, som
slår hufvudet af Lavoiser, derföre alt det ej behöfde
che-mister under revolutionen, icke bränner National-bibliotbekct.
Dygd fann han ingenstädes, i hvilken mening man än tog
ordet, och således, om Montesquieu skulle tros, ej heller
republik, som blott kunde bestå, "der dygden regerade",
ocb som han med Leopold cj fann, att dygdens allmänna
regimente kunde börja "här på jorden", så återkom ban,
a n ti r c pu bl i k a n för lifstiden. I en anteckning har jag
läsit: "Wetterstedt har haft samma öde med den, som var
Jnslitie-Canceller, då han var Ilof-Canceller, att de begge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
