Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wilcke, Johan Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wilcke, Johan Carl.
285
grandlagt tlieorien till alla phænomeners förklarande vid
Vol-taiska Elektrophoren, innan ännu sjelfva Instrumentet var
uppgifvit: kan har verkställt laddning med en stor mängd
ännu oförsökta kroppar, så att äfven till pulver sönderstött
glas har måst åstadkomma elektriska stöten m. m."
"Läran om Magneten häftar ock hos honom uti mycken
förbindelse. Hans magnetiska Inclinations-charta var den
tiden den fullständigaste samling af ännu gjorda observationer;
och det var hufvudsakligen efter hans förslag, som
Inclina-tions-Compasserna till Ekebergs ostindiska resor voro
inrättade. Men isynnerhet hafva hans egna Rön om
Magnetnålens årliga och dagliga ändringar i Stockholm öppnat den
vackraste utsigt till häfvande af en stridighet, som mycket
hrydt de naturkunnige. Celsii och Hjorters rön, att
Norrsken verkar dallringar eller språng bos en magnetisk
afvik-nings-nål, hafva blifvit mötte med det inkast, att några
andra försök, t. ex. den namnkunnige Hells under hans
vistande i Wardhus, icke intygat dylika irringar. Genom W:s
rön kunna begge händelserna ega rum. Norrskenens verkan
beror nemligen på deras läge ocb rigtning. Äro de starkast
brinnande i vester, ledes nålen åt samma led; stråla de åter
klarast i Öster, så afviker ock nålen åt den trakten. Men
ju lägre den så kallade Norrskens-byen är; eller också, ju
nogare Norrskensblossen framstryka efter magnetiska kraftens
direction (kosa); och ju jemnare de äro öfver allt fördelte:
desto omärkligare blifva nålens förändringar; så att hon kan
tyckas vara stillastående, ehuru himmelen vore med
fläck-tände sken och blickningar, långt öfver zenith till söder
öfverdragen. En ganska fin anmärkning, mine herrar, och
hvars värde böjes af Wilckes ypperliga noggrannhet och
försigtighet vid sina röns anställande: som aldrig åtkom
eller från dam rentorkade glasskifvan, som läckte nålen, utan
att förut hafva fuktat den igenom andedrägten: på det
nemligen icke den allraminsla, genom gnidning uppväckta,
elektriska kraft, skulle, genom sin verkan på nålen, rubba
hennes frivilliga läge, och oförmärkt inblanda sig i naturens
egna verkningar. I sanning en varsamhet, som näppligen
kar sin like."
"Men allramest bar ban gjort sig vetenskapen
förbunden, igenom den vigtiga upptäckten af värmans bindande vid
snöens smältning, som spridt så mycket ljus öfver många
hittills outredda pbysiska och chemiska pbænomener. Att
De Luc i Geneve, äfvensom Dr. Black i Edinburg, påstås,
redan omkring år 1755, hafva äfven insett denna naturens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
