Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wilde, Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
W.ldi, Jakoh. 289
vissa tidehvarf efter stats- och successions-förändringnrne,
ocb tillade hvar och en regent med dess förnämsta
förrättningar vissa årtal. Deras krigståg och hvad de eljest med
utländska nationer haft att beställa, har han väl ej
åsidosatt, utan jemväl derutinnan upplyst mänga mål, som dels
tillförne varit alldeles obekanta, dels i mycket mörker
in-vefvade, men så var dock hans förnämsta göromål, att
förklara och sätta i sitt tillbörliga ljus de inhemska
författningarna, och är han äfven deruti den första, som lemnat oss
en pragmatisk underrättelse om vår aldraäldsta
statsförfattning och alla de förändringar, som den sedermera undergått
intill den sista af 1719. Hade helsan och andra anbefallda
arbeten tillåtit honom att fullfölja sin Historia Pragmatica
efter den i första delen uppgifna planen, så heide vi erhållit
ett så fullkomligt Jus Publicum, som någon annan nation i
Europa kan uppvisa, hvaraf likväl de angelägnaste stycken
redan finnas upptagna och utredda uti den genom trycket
utgifna delen. Hans nya indelning, konungalängd och
tideräkning hafva blifvit följde af alla, som efter honom skrifvit
i Svenska Historien, såsom Herrarne Scarin, Bring, Olof
Celsius den yngre, Botin och äfven nu varande
Hiksbistorio-graphcn Hr Cancelli-Uådet von Dalin. Denne sednare
skiljer sig, hvad tideräkningen angår, endast på något mera än
100 år uti den aldraäldsta historien, som kommer af den
af Hr von Dalin till grund lagda vattenminskningssatsen,
men hvilkens riktighet, åtminstone i vår svenska historia,
är underkastad många svåra tvifvelsmål. Hr Wilde egde
äfven en stor styrka i tyska Jure Puhlico, ocb i sina yngre
år skref han vackra latinska vcrsar. Han egde äfven en
särdeles insigt i philosophieu, ocb var väl i den eclecticus,
oaktadt ban satte mycket värde på Plato. I sina yngre år
måste ban på sin farmoders begäran, och efter hon drog
mesta omsorgen för hans uppfostran, studera theologien och
äfven ofta predika, hvilket sednare ban gjorde med en
särdeles lätthet. Han förstod äfven i grunden hvad religionen
var, som sedan kom honom vä) till måtta uti de påföljande
Pernauiska stridigheterna emellan Professorerna ßröms och
Folker, af hvilka den sednare blef förkättrad såsom pietist,
efter han påstod, att man borde litet mera lära vid
akademierna om gudsfruktan, och ej låta allt bestå uti ett
renlärigt hufvud m. m. Vår Wilde tyckte detta ändtligen vara
riktigt nog, men bade så när kommit med uti kriget och
fått deraf sin dryga känning, om ban ej varit känd för en
så grnndlärd som allvarsam man, att hafva att göra med.
biogr, ni, XX. 19.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
