Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wivallius, Lars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
Wivallius, Lars.
romau, som standom sjanker till röfvar-romanens
vanfrej-dande gebit. Det som deremot är historia, hedrar talangen,
om det just éj hedrar persouen.
Den tiden då svenska allmogen sjelf valde sina länsmän,
bodde en "Landsfogde" Sven i YVivalla, en by i Långbro
socken vid Örebro, hvilken troligen var en sådan länsman.
Han lät 2 söner stndera. Joh. Wivallius disputerade under
Chesuecophereus 1624 och 1629, utgaf en egen disputation
1631 och oration 1632, blef Hofpredikant 1640 och har
lemnat spår i vår homiletiska litteratur. Lars W. var född
1605, studerade i Upsala, begaf sig omkring 1624 till
utländska högskolor och återkom öfver Danmark till Sverige
1629, då han författat en andelig visa öfver en student vid
Upsala Academia Johannes Nicolai Sidenius Angermannus,
hvilken af ett förgiftigt os den 9 Jan. 1629 uti sitt ålders 18
dr måste sin anda upgifva Visan år tryckt sistnämnde år i
Stockholm.
Men detta år är ej blott märkligt i skaldens lefnad deraf
att han under detsamma först synes ha inträdt på
författarebanan. Här blir hans historia romantisk.
En Friherre Erik Gyllenstjerna, född 1602, som hade varit
K. Ludvig XIII följaktig vid belägringen och eröfringen af
la Rochelle 1628, återvände derefter för att blifva
kammarherre hos Sveriges konung, och der lär i Christianstad talats
om denne af anor utmärkte herre, så att en Westgöingsk
landtjunker från Björkeberga i Witseltofta socken Ulf Grip,
hvilken synes varit nära intill mindre vetande, inbillade sig att
det var just den Friherren, som i honom sökte få sig en
svärfader, när Wivallius, sam reste ander ett lånadt namn
Krompe, stötte på den enfaldige mannen. Kanske var detta
en osanning han uppfann, för att inbilla den förmente
friherren, det ödet beslutat att göra honom till måg i det hns,
der han inträdde. Dock — vi låta W. sjelf berätta: Den 12
Aug. 1630 stod vår frejdade poet inför .Rådstufvurätten i
Cbristlanstad såsom Danska kungens fånge. Innanför
skranket satt nogsamt hans svärfar Ulf Grip vred i sinnet, annars
obetydlig till utseendet. Han var dock herre till Björkeberga,
hvilket hade en horg, då Palteboken nppgjordes, en borg,
som länge tillhörde Nordens Priinas, Erkebiskopen i Lund.
Gent emot fången se vi actor i målet, K. Maj:ts ridefogde i
Gärs härad, Hindrik Jenssen. Der uppläses först och
på-skrifves ett K. Maj:ts bref, gifvet den 30 Juli nästförllntna
år i Köpenhamn, deri K. M. uppdrager Jörgen Urne att låta
Henr. Jenssen tilltala fången Lars Wivallius och derefter —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
