Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I.2. Wrangel, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wrangel, Carl.
77
till den Rysswlckska fredstraktaten. Llentcnant bland
Drabanterna ocb Öfverste i Arméen, följde Wr. sin unge Konung"
1 fält 1700. Vid landstignlngen på Seeland var C. Wr. I
samma cbalonp, som Konungen, och sprang jemte houom t
vattnet "Med bvad tapperhet förhöll han sig ej vid den
underbara Narva stads undsättning? Hvad mandom braun ej
1 lians öga vid deseenten öfver DDna 1701? Hans lilla
tropp, snart allena, emottog bela fiendens makt till bäst och
dref dem tillrygga. Kunde 1 bataljen vid Clissow 1702
något mera vittna om hjerta, äfvensom deras, hvilka följde
honom, än att fienden, som dem på alla sidor ansatte, med
blygd måste erkänna dessas tapperhet sin öfverlägsen? Med
livad vigenr följde han sin konung efter i Sachsiska
tropparnes efterjagande och nederlag vid Pultonsk och Puultz,
det förra om våren 1703 och det sednare om hösten 1704?"
— heter det i personallerne, dervid tiden ej tillät ntföra, "huru
jemte detta oförskräckta mod och försigtiga anförandet, de fast
otrolige fatlgner och svåra marcber bela kriget igenom
aldrig kunnat tvinga af Grefven det minsta tecken till ett
af-mattadt sinne." Blef Generallieut. Grefve Arv. Horns
efterträdare såsom Capitainelieut. vid Drabanterna och
Generalmajor af Cavallerlet, sedan Horn inkallats 1 Senaten. Men
hans ansträngningar hade varit för stora. Hans kraft syntes
bruten när en fläck feber anföll. K. Carl satt sörjande vid
hans säng. Han dog efter en kort sjukdom d. 29 Maj 1707
i K. Maj:ts Högqvarter i Altranstädt, och begrofs 1 Kyrkan
Ketzschav (Kötschau, enligt Adlerfeld) i Sachsen, i
Konungens egen och några främmande prinsars närvaro, då
krigs-presten Petr. Lampa talade om denne kämpes utmärkta
förtjenster. Det hade ej passat, att t Konungens och
krigskamraternas närvaro dikta eller tala såsom det kan ske vid
en Academisk parentation, det, som kunnat tagas för ironi.
Drabanten Bror Rålamb höll tal vid sjelfva grafven.
Vi äro skyldige att antaga, att denne Wrangel varit
sina ättefäder värdig. Han berömmes för "ett fast och
stadigt sinne, som väl visste styra sig både i den onda och
goda dagen, ett särdeles godt manér 1 allt sitt företagande,
med tillbörlig heder att bemöta de högre, med nppriglig
vänskap sina likar, och med ogemen fromhet de lägre. Afnnden
teg inför hans loftalare. Han var omtyckt och älskad af
alla. Hans gndsfrnktan var ren och allvarlig, ians trohet
emot sin kung var bjertlig och hans hjerta var ömt för dem,
som voro honom anförtrodde."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
