Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I.4. Wrangel, Henning Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
W[i ang el, Henning Gustaf.
91
De råkades sedan i Helsingborg, då Harön Wr. erkände
sig hafva trott och i följe deraf onitalt ifrågavarande rykten,
dem han nn fann ogrundade, samt gaf en explication,
hvarmed L. B. hade skäl vara nöjd. Men 2 dagar derefter mötte
han Baron Wr. på gatan i Helsingborg, åtföljd af Adjutanten
Baron Wrede och Byttmäst. vid Mörnerska hussarerne v. d.
Lancken. L. B. helsade på dem; blott v. d. Lancken
svarade. L. B. begärte derpå explication i närvaro af Capit.
Morinan, v. d. L. och Baron Wrede, sägande: Efter den
anledning jag i mitt bref gifvit, hade jag väntat att Baron
Wrangel vid första explicatiou skulle gifvit tillkänna, om
han hade något mot miu person och ej manquera mig på
sätt, som nu sker. Baron Wrangel svarade: Jag har
ingenting mot Barons person; meu helsa gör jag ej. Då svarade
L. B.: Det anser jag likavisst som Barons skyldighet. Bar.
Wr. geumälte: Ja då gör jag det aldrig; hvarpå L. B. inföll:
det är pojkaktigt. Baron Wrede inföll då: Hela
Offlcers-corpsen af K. Svea Garde kan för en sådan expression
begära revange, pekande på Baron Wr—1 för att utmärka
honom vara rätta mannen. Baron Wr—I utmanade då Grefven.
Denne valde pistoler. Följande dagen begåfvo sig kämparue
till danska sidan. B. tog Morman och v. d. Laucken, Wr—1
tog Baron Wrede och Fänrikeu vid Svea Lifgarde
Anckarsvärd såsom secnndauter: Innan airairen började, cederade
B. sin rättighet att skjuta först och föreslog att derom kasta
lott. Bar. Wr—1 ville deraf ej begagna sig. B. sköt först
och ma minerade. Så sköt Wr—1 och mauquerade likaledes.
Vi återgifva de hair-franska ynglingarues eget språk efter
L. B—s auteckuingar. Dermed tycker man väl att den lumpna
affären kunnat vara slut. Men B— s ena secuudant satte
i fråga, om affären ej borde ’"continnera." B. "declarerade"
då, att ban ej hade något mot Baron Wr—Is person, och
trodde att Baron Wr—I kunde säga detsamma. Det
"depen-derade1’’ således af honom och hans secundanter att
"deci-dera," huru länge saken skulle räcka. Bar. Wr—1
försäkrade ånyo, att hau ej hade något mot B:s person, men han
och hans secundanter ville dock förnya duellen, sägande:
dertill äro audra skäl. B—s secundanter begärde få veta
hvilka dessa skäl voro. De kunna ej sägas, blef svaret.
B—s secundanter sökte förgäfves få upplysning om de der
lieuilige skälen.
En dansk läkare, som medföljt, var ock road af
upptåget och ville visa sin laddningstalang. Lättsinuigheten hos
alla stod i zenilb. (Inder det läkaren laddar och secun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
