Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I.4. Wrangel, Henning Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
W[i ang el, Henning Gustaf.
95
Ett enhälligt och lifligt hurrarop för den talande var det
enda svar som gafs och alla återvände nu till lydnaden.
Seglatsen fortsattes åter mot Åland. Följde så Gardernas
degradering och förändrade benämning. Då svällde W—s
bröst af odödlig harm och snart spordes Konungens
degradering. Då sändes W. som kurir till Piteå. Det var hans
sista tjenstförrättning. Kort derpå erhöll ban på begäran
afsked. Blef R. S. O. för sina krigiska förtjenster. Nu
beslöt han bli jordbrukare; och på denna bana eröfrades
Wasa-Commeudeursbandet. Snart valde han sig en maka i fröken
Anna Hedvig Gnstafsdotter Lewenhaupt, som då vistades hos
sin moster, den vördnadsvärda Grefvinnan Cronstedt på
Carlberg, i Gouvernören Grefve N. Cronstedts hus. Hon var då
knappt 16 år, en af uatur och uppfostran ovanligt rikt
utrustad flicka. De vigdes på Carlbergs slott och nedsatte sig
på Hamlltoohill i Skåne, lemnadt af W—s far, der
trotjena-ren H. bier inspector. W. byggde här en praktfull boning,
"ett monument af rikdom och smak." "Taflor af
mästarehänder prydde väggarne, och Carraras skinande marmor,
formad genom Byströms mejsel, framställde hedendomens
Gudar, som här och der i de ståtlige rnmmen stodo liksom
nedstigna från Olympen" — till bevis att vår bildning är en
dotter af den hedniska cnlten, ehuru qvarstående blott som
konst, sedan den ej längre är tro. Mycket som erinrade om
vår Christna cuit, hvilken dock för nära 2,000 år sedan
undanträngde Grekiska religionen, hade väl ej hunnit hit.
Det unga paret ville fara till England; men måste,
ka-stadt af stormen till Norska kusten, landstiga på dess
klippor, liksom fordom K. Jacob och Drottning Anna. Exc. P.
Ancker uppsöktes. Der bier ett "Olympiskt lif’ med
festligheter. Så återvände man till Skåne, rör att örver Danmark
begirva sig ut i verlden. Vid denna arresa hade prestrolket
och "Farmers" samlat sig ute pä farvügcn och bödo, kring
en rykande bål, de resande ett vördnadsrnllt farväl*).
Snart lyste det unga paret i Paris’ förnämaste kretsar.
Det lärer varit 1824. Generalen Gretve G. Löwenhjelm lärde
rransmännen känna W., som de kallade le bean Svedois. Ma-
’) Behöfver ej betviflas. I de tider ställdes en bål midt på landsvägen
af Thcol. Facultetsmän, for att öfverraska en efter pastoralexamens slut
bortresande prestman, som borde lönas utom med betyg utöfver sina
kunskaper, för alla de bålar, han låtit brygga åt eiaminatorerne medan ban
var ■ Lund. De gömde sig nu bakom en pilhäck, tills den åkande plötsligt
stannade och — svor, hvarvid de upphäfde gälla skratt. Forbönder sågo
sedan på kalaset. — Berättadt af den med surprisen hedrade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
