Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I.4. Wrangel, Henning Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
W[i ang el, Henning Gustaf.
97
pen med tidsaaden — men hennes tålamod var
oemotsägll-gen större. Orden, som söngos, voro af Fredrika Bremer.
För att trösta sig, begär sig enklingen med Grefvinnan
Som-merlijelm till dennas boning. Hon var en nära slägting till
lians aflidna maka. Fredrika Bremer medföljde till
Sperllngs-liolin, man begär sig sedan till Stockholm*). Då Bar.
Wrangel sedan reste rrån Norge till Sverige och hade något
besvär af dåvarande Cholera-Quarantalnen, bier Ullståndet allt
sämre. Den som betänker Riddarens finkänslighet, rattar lätt,
hnrn tilirriskningen sknlle rörsvåras, 1 händelse han rör
qua-rantäns braverande träffades ar en stämning. Detta
"braverande" blir både bejakadt och förnekadt. Han dog på
Sper-llngsbolm den 21 Oct. 1833, 53 år, 8 månader och 17 dagar
gammal.
Under den sista tiden var ban andeskådare, derom hans
biograph berättar åtskilligt. — Han uppförde Corps de Iogls’n
på Sperlingsbolm, byggde en Lancasterschola vid
Sperllngs-holm för 100 barn, ett magazln för spannemåls lån, der
4—500 T:or säd befunnos vid hans död; och mera dylikt som
förtjenar efterlefvandes tacksamhet.
I ett poem i anledning af desse makars så tidiga död
kalladt: Styrkan och Behaget, lästes i Tidningarne:
") Red. som bär ej kunnat Slaggas alt förbise deri mest tilldragande
taflan i den Henning-Wrangelska lefnadsskildringen, bar emellertid anfört
ett namn, som påminner allmänheten om en sviken förbindelse. Ty dä
Red. förband sig att lemna "ett galleri äfven af alla namnkunniga
Svenska Fruntimmer" — derom se längre fram — borde den
visserligen lemnat rum St en Förfaltarinna, hvilken ür ej blott känd, utan
beundrad t. o. m. i Amerika, säledes vidsträcktare än den öfvervägande
största andelen af här anförde män. MS till Red:s ursäkt la anföras, alt i
clt bref frän Tomb i Norge i Oct. 1835 ytlras: "Skrif ej biographi öfver
den som sä nyligen börjat sin bana och som i sä mänga afseenden ännu
blott Sr en försökande, framför alb en sökande. Skall bon nödvändigt
sattas i Lexicon, så säg allenast: "hon har skrifvit Teckningar ur
Hvardagslifvet. Hon sträfvar äfven hon — allvarligt, att bli en liten qvist i
det sanna vinträdet. Historien om Författarinnans utveckling är
historien om hennes hjerta. Den hvilar tyst der — tills vidare. Böcker
ha gjort föga. Om teckningarne" ha ingifvit cr nägon välvilja für
teck-narinnan, sä uppfyll hennes bön atl lata henne blifva i den skugga, der
hon älskar alt dölja sig. MS hennes ord förtjena alt gömmas af några
goda och ädia’menniskor; hon sjelf och hennes naran mü dS gerna glömmas."
Man äger ju rätt att till sitt försvar framvisa enskilda bref äfven
inför domstolar till den kraft och verkan, lag förmår?
Den som fick ofvaninlagna bref, fann deri sä mycken psychologisk
sanning och själsskön blygsamhet, alt ban vardt afvä|mad — för bela
arbetet, så vidt fråga var om de lefvande qvinnorna. (Om de döda följer
förklaring, dä det sista fruntimmer i detta Lexicon anförts.)
BIOGR. LEX. XXI.
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
