Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I.5. Wrangel, Georg Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 Wrangel, Henning Gustaf.
Der inå ha uppstått en eftertänksamhet, som ej längtade höra
tal om "sportlerne på dranken." 1776, Söndagen d. 23 Jnnl,
heter det, lät II. M:t på e. m. bränuviusdirektlonen utkomma
(till Haga), "att sätta den sista förlikningen Ledamöterne
emellan." Till den ändan uppdrogs åt General Wrangel att
genast börja en ny Eriks- eller rättare Bräunvinsgata ifrån
Upsala till Gefle och öfver de norra provlnserne till
Österbotten också öfver bela Finland till hufvudstaden igen; härigenom
hade hau tillfälle att controllera sia ovän Boije. Så skulle
Landtdrostet von Storck resa åt södra provinserna och
controllera Wrangels controll, under förta resan, på
Lands-höfdiugarnes exsecntioner af Kungens befallningar. Desse
controllresande skulle derunder så flitigt correspondera med
Brännvins-Direktionen, att denne "Intet ögnabllck måtte vara i
okunnighet om den minsta händelse"*)- Och sedan K. W.t
arfärdat Wrangel, satte han sig ned att skrifva talen vid
Wasa Hofrätts installerande, hvilka han sedan visade
Ehrensvärd, som fann dem "fulla af de djupaste och dygdlgaste
principer."
Kungen for så till Loka — ’Tör bjertklappnlng." Här
mötte till recreation Landshöfdingen Frih. Job. Abr.
Hamiltons berättelser om orsakerne till oenigbeten mellan General
Wrangel och den öfriga Brännvinsdirektionen, i synnerhet
’) Om Brännvins-Direktionens flitiga correspondens ha sednare författare
upplyst. Landshöfdingen G. Montgomery har till
Nyklerhetsförenings-mötet i Umeh 1843 inlemnat ett (i Fosterlandsvännen 1844 aftryckt)
utdrag ur 1782 års Conccpthok vid Westerbottens Landscontor,
"hvilken börjar snart sagdt med brännvin, innehållet har hufvudsakligast
afseende på brännvin och slutar med en allmän kungörelse om
bräjin-vin." Der beklagas alt brännvinshandlare från Lappmarken måst vänta
flera dagar på brännvin, dä de kommit med hästar från 20 mils
afstånd, alt Landshöfdingen ömmat för invänarnes belägenhet, men
varit urslåndsatt att hjelpa "thenne ömme och maktpåliggande
sak," om de oordningar som genom brist å brännvin förclupit,
dä K. M:t kunde hafva minst 24.360 R:dr i ärlig vinst, blott regaia
bränneriet komme i fullkomligt slånd. Och detta år 1782, då en allmän
brödbrist tvingade menniskor äfven i rikels södra provinser, att, enligt
Riksdagsmäns intyg följande Riksdagen, äta bark och dö ined knopp och
hösmöle i munnen, och Landshöfdinge-Embetct sjelft intygade, att en
total missväxt för menniskor och kreatur vore oundviklig. Och
likväl fördes ur dessa norra Sveriges stenklyftor 480 T:or Räg i detsamma
till Regaia Bränneriet. Och Lappska stammen uppoffrades. En
Provincialläkare måste ock belönas för sin vård "om den försupna
bränneri-betjeningcns helsa." Till Kongl. Brännvinspannan anordnades
Ec-clesiastikverkets i Lappmarken collectmcdel, Hospitals- och
Barnhus-Spannemålen m. m. Se vidare Brännvins lagstiftningens Historik, p. 87
följ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
