Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV.10. Wrangel, Eric d. ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wrangel, Erie d. ä.
119
sin bela lefnad ocb anböll om nådigt afsked från
Rådssysslan. Han ntsågs i detsamma att tillika med R. R. Löwen
bitföra den valde Kronprinsen från Stralsund. Kammarherren
Gref Nils Barck medföljde som Secreterare. Denne sändes
från Stralsund till Hamburg, der Adolph Fredric var, som
begärte att Riksråderne skulle komma till honom. Mycket
"fjäs" måste iakttagas.
Då Wr. nu återkom med Thronföljaren, väntande att
bifall till afskedsansökningen utfallit, helst Gr. C. G. Tessin,
som ock inlemnat sin ansökan, redan fått det yttrandet ar
Secreta Utskottet att afsked ej kunde honom förvägras, så
mötte underrättelsen, att Rikets Ständer i memorial af den
12 Sept. yttrat sig med mycken bekymmersamhet anse den
saknad, som Riket medelst tvenne Rikets Ständers förtroende
fullkomligen egande Herrars afskedstagande besynnerligen i
d. v. tiderna vederfaras skulle; hvartill dock S. Utsk. tlllaggt,
att dem borde en nådig demission beviljas, när de derom
anhålla. Kungen släppte Tessin, men var envis att
Wrangel borde qvarstanna. Han lofvade dröja. Efter G månader
begärtes afsked ånyo, med ett 1 sjelfbiographien anfördt långt
tal, hvarpå Kungen höll ett nära lika långt tal till svar.
Det var i Juni 1744, då freden med Danmark också hunnit
återställas och de 15,000 Ryssarne, som Ryska Kejsarinnan
på egen bekostnad sändt oss till hjelp, blifvit återkallade. —
Han erhöll nu sitt afsked; men flera år efter det ban lemnat
senaten, lärer han på ett besynnerligt sätt besvärat de
qvar-blifne kamraterna.
Tessin berättar derom följande:
"Vid Ständernas ankomst i Sept. 1751 lupo mänga rykten om
strider i Conseljen, Sn om Kungens envSldsplan, an om rädets likande efter
aristokratisk myndighet, dock. dä Ständerne höllo med intetdera partiet
ulan togo makten sjelfva, sä blef lugnl i Rådkammaren. Men
Hofpartiet, heter det i Tessin & Tessinianu p. 137, fortfor icke destomindre
att verka bitterhet mot den och en Erik Wrangel, en Kagg uppträdde
med starka memorialer mot den. Riksdagen hade redan varit öfver 4
månader, ulan alt den (Uädk.) ännu gjort nägol steg lill sitt förevar, dà Grefve
Tessin i början af 1752 i Rådet och i Konungens närvaro väckte frågan
om angelägenheten, all hos Ständerne anmäla den belägenhet hvaruti de
befonno sig; "det torde eljest bända, tillade han, att den tid kom, då . . .
de eder dräpa, mena sig göra Gudi en tjenst dermed." På denna
hemställan blef af ingen svarad! och således inlet beslut fattadt, sä all ännu
3 månader förflöto innan någonting vidare vidgjordes. Då bcslöls
enhälligt all en tableau, som visade Rikels tillstånd, då Ständerne skildes
1747 och åter samlades 1751, skulle af Tessin förfallas (aftryckt i T. o. T.l
och ett memorial rörande frågan om regeringssStlet, hvari Kungen och
Rådet länkle olika."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
