Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII.17. Wrangel, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J 36
Wrangel, Carl Gustaf.
batalj. Nu begagnade Wr., som både förlig vlud,
ögonblicket med stor skicklighet, utseglande med de mycket
försvagade skeppen inför Danskarnes åsyn och räddade vår flotta,
men det kostade Danske Amiralen Galte hufvudet. Wrangel
mottogs med jubel i Stockholm. Man beslöt att strax å nyo
ntrnsta flottan. Den 70-årige Riksamiralen Gyllenhjelm vill
nödvändigt anföra den. Wrangel väljes dock, ehuru ej
sjöman, med en gammal Amiral Blum, enligt Fryxell, —
Beck-stadii Amlral-Llentenant Peter Blom, Stiernmans Blome —
vid sidan. De afseglade d. 14 Sept. från Dalarön, förenade
sig med De Geers flotta vid Kalmar och voro d. I Oct. vid
Femern, der förra slaget stått, då man i Köpenhamn ännu
talade om den i Stockholm aftacklade flottan. Vi se att Wr.
kom ihåg både till lands och sjös hjeltekonungens sista
ordres: fort! Der blef 5 timmars strid. Snart slog Drottning
Christina en medalj med inskrift: Tio beväpnade Danska skepp
tagne under Wrangels anförande 1644. Af 17 fartyg
ankommo blott 2 till Köpenhamn. Mer än 300 kanoner blefvo
tagne och 1,000 fångar, deribland 2 Vlce-Amiraler. Amiralen
stnpade. Femern Intogs. En del af flottan återsändes med
de tagne skeppen till Sverige; den öfriga delen, kallad
Wran-gelska flottan, lades i Wismar. Ett bemskt försök af en
Graeff. hvilken Liibeckarne köpt för 1,000 R:dr, att der
I hamnen sätta flottan 1 brand, blef förekommet. 1645
intog Wr. Bornholm med dess fästning Hammerhusen.
Brömse-brofreden följde, med ära för sjöbjelten. 1646 se vi honom,
nn utnämnd till Fälttygmästare, efterträdande Torstensson
såsom Öfverbefälhafvare öfver svenska krigsväsendet I
Tyskland, Intaga städerna Frledland, Leutmerltz och slottet Brixen
I Böhmen, städerna Höxter, Bräcke), Paderborn och Statberg
samt slotten Neubauss ocb Llpsbrinck, ander det han
närmade sig Weserströmmen; dref General Gleen från trakten
af Amelbnrg d. 26 Juli, der 4,000 fiender förlorades. Den
18 Aug. blef Wr. Riksråd och Fältmarskalk med
öfverdlrek-tion af kriget, sedan Torstensson för sin svaga helsa på
enträgen begäran entledigats från detta stora värf. Nu förenle
Wr sig med Franske Fältmarskalken Turenne. Det blefve
för långt att nämna alla slotten, alla städerna, som nu
eröfrades. Fienden nndvek drabbning. I Nov. slog ban dock
ett arrlergarde af 2,000 man till häst. Nn bade
"Fältmarskalken 1 Tyskland" ej en Axel Oxenstjerna att vända sig
till, ntan en nng Drottning, som använde 100,000 R.dr på
M. G. De la Gardies ståt I Paris, under det arméen lemnades
förnämligast åt eget födgeni.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
