Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII.17. Wrangel, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
Wrangel, Carl Gustaf.
någonsin egt, kunnat anse Sverige ha lidit på hans begrepp
oui en segervinnares rätt äfven bland sitt eget folk; men
Sverige måste erkänna, att dess vinning är omätlig af de
erörriugar, deri Wr. ovedersägllgen var pars inagna.
I siffror blir det svårare att uppskatta hvad Tyskland,
särdeles det katbolska, flck bestå till Wrangels förberrllgande.
Genom att se protestantismens djerfve Generaler rramstå i
lika glans, som de påfvetoffelkyssande Dnrchlauchterne, kom
katbolicismen till den för verldsfrlden så gagneliga
föreställningen oin begge bekännelsernas politiska jemiilikbet. Så
blef Wr. med sjelfva sina fel Inflytelserik ur
verldshistorisk synpunkt.
Det är anmärkt, att Wr, fick under Carl XI:s
Förmyndareregering utbyta Grefskapet Salmis 1 Norra Kexholms
län mot Sölvesborgs grefskap i Bleking, hvilket fråndömts
"förrädaren" Corf. Ulfeld. Säkert är, att, när Grer Carl
Philipp Wr. d. 14 Dec. 1670 begrofs, Adolfina der Klagende
(C. G. Wrangels fosterbarn L. Lucidor) kallade denne Carl
Gustaf Wrangels son Grefve till Sölfvitsborg, men icke till
Salmis. (Se Grafskriften Q. 3.) Men i Sv. Brings Listrla
(Lister-Härad) 1748 nämnes icke rörande Sölvesborgs historia
efter Ulfeldska donationen (Bil. n. VI) annat än följande:
"När Dansken långt och bredt åren 1676—77, 78 härjat
svenska fälten, rasades äfven med lågor mot Sölvesborgs slott.
Efter slutadt krig och sedan grefskapsnatureu upphäfts (feudls
sublatis), lägges sjelfva slottet under Kronan-’ . . . Det synes
ej troligt, att Wr. deraf njutit mer än inkomsterne omkring
10 år. Då detta grefskap reducerades, stod det betydande
Herresätet Skokloster åter.
I ett bref ar G, O. Stenbock till Forbns XV D. p. 295
härofvan, se vi, att M. G. De la Gardie 1664 varit ar den
fömurtiga tauken att bli Biksmarsk, men då hans svåger
G. O. St. ej kunde derigenom få ett riksembete, förmåddes
— mot hvad man hoppades — Wrangel att lemna
Riks-Amiralsembetet, htilket Stenbock knnde emottaga, för att i
stället bl! Riksmarsk. Hade det ej varit Sveriges och allas
lycka, om consideratlonssystemet ej följts? Månne ej Wrangel
varit bättre att hafva vid Öland än Crefltz, M. G. De la Gardie
vid Fehrbellin, än Wolmer Wrangel? Att ej nämna hum
lyckligt det varit för M. G. De la Gardie, att ej sitta på
Riks-Canzlems stol.
Hjelten C. G. Wrangels minne, skådadt bland hans
samtidas, bedömdt efter den tids grundsatser, som bildade
Gu-stavianuen, är en ovärderlig svensk egendom, som bör
tacksamt vårdas!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
