Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX.27. Wrangel, Fredrik Anton - Wrede
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104 , Wrede.
Sina Herbarier bade Wrangel skänkt till Linnéailska
Samfnndet l Stockholm. Efter nppbörande af nämnde
Samfund erhöll Kammarrättsrådet G. J. Billberg dessa samlingar,
hvilka han sedermera, jemte Samfundets öfriga üerbarier, sålde
till Rådman Beurling 1 Stockholm.
Till minne af Wrangels botaniska förtjenster äro efter
honom Algslägtet Wrangelia och Alg-arten Calothrlx
Wran-gelii, af Agardh senior benämnda. Han var en dilettant 1
ordets goda mening, som med intresse omfattade
naturalhistorien, synnerligen botaniken, men för vetenskapen var ban
icke egentligen af någon betydelse, — enligt en competent
domares yttrande.
Skrifter: Försök alt närmare utreda och bestämma Cardamina
parvi-flora Linn. Särskildt aftryck, Stockholm 1823. Recenserad uti K.
Vetenskaps-Akademiens årsberättelse för 1822 (T. III. p. 418.) — — i
Sv. Lit. Tidn. 1823 n:o 92. Omtryckt i Regensb Bot. Zeit. 1827 p.
515—520. Anmärkningar rörande Byssus Jolithus Linn. Tab. III.
Lepraria Kermesina. Wrangel. Recenserad i K. W. Ak. Årsb. 1823
(T. IV. p. 447). Förklaringen i afseende pà de af Herrar Agardh och
Fries rörande afhandlingen om Byssus Jolithus anförde anmärkningar.
Recenserad i K. W. A. Årsb. för är 1823 (X. IV. p. 449).
Mjcrosco-piska och physiologiska undersökningar rör. utvecklingen af Lepraria
Kermesina och dess likhet med röda snön. Tillägg till anmärkningar
rörande Byssus Jolithus Linn. Recens. af Wikström i K. W. A. Årsb.
1823 (T. IV. p. 529). Bidrag till botaniska historien af Bvssus (los
aquæ Tab. III; recens. i K. W. A. Årsb. 182G (T. VII. p. 164 f.) och
i Bulletin Univ. des Sciences pliys. 2:de seclion; Janvier 1828 p. 100 f.
(Källor: Wikströms Conspectus Litteratnræ Botanicæ in Svecia p. 304 f.
p. 335. Meddelanden af 1’rofT. Wikström och E. Fries m. fl.
—I».
WREDE.
Ätten har som Svensk varit adlig, friherrlig och greflig,
men alla våra Wredar ha sin stamfader i ädlingen Henrik
Wrede. Säkert känner man ej dennes förfäder högre opp
än till farfadren; men traditionen har uppgifvit, att en
Italiens son kommit till Kurfurstendömet Cöln och der fått sitt
namn af stamgodset Wreden samt fortplantat sina grenar;
att en gren af denna stam belånades med godsen Anike och
Schellenstein i samma Kurfnrstendöme af Kejsar Carl den
Store år 803, då en af "bio SBteben" i kampen mot
hedningarne inlagt stora förtjenster. Det vissa är, att Schellenstein
och Anike landtgods i Stiftet Cöln innehades ännu i v. Stiern-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
