- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 21. Winstrup-Wåmund /
182

(1835-1857) With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Wrede, Fabian Caspersson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

182

WllEüe, Fabian (I) Caspersson.

teriialers eftergift, hndë 168 T:rs ntsäde, ocb gaf i årligt
arrende 224 T:r säd, värderade i pengar till 224 Rdr; Sitz
och Rebo roed 400 T:rs ntsäde gifvande 4:de à 5:te kornet,
samt 900 T:r spannemål honderäntor, utom det att bönderna
gåfvo 03 R:dr, 101 Lisp. Ungarn, 33 får, 67 lass bö ra. ni.
Ilarfvila hade förut rantat 100 T:r, nu, sedan 8 berainan
reducerats, 70 T:r. Elimä fjerding var en ringa donation bland
all Wredes egendom. l’å Fabian Wredes lott hade Mustola
allena fallit, sora var 2 1/3 mantal säteri, 3 3/4
bondehemman; sätesgården hade 30 T:rs ntsäde och födde 120
boskaps-Ureatur, större och mindre. — Det måste erkännas, att
Re-ductlonen behandlade Wr. med större ynnest än t. ex. M. G.
De la Gardie. Vi ha sett liuru Mallahof reducerats. Esbo
sätesgård var köpt från kronan 1641 à 4 1/2 procent; den
reducerades 1681, men ännu vid arfskiltet efter Wrede, hade
Kronan ej återbetalt den tilia köpeskillingen, och således hade
både rcductionslagen haft sin gång, oclt Wrede fått sitta
orubbad.

Många obehag uppstodo dock när embetsmännen skulle
ha sin lön genom donationer af kronans hemman, obehag,
t. o. ra. större än dem, presten ännu bar, då ban skall
tillräkna sig sin lön på sädesåkren. Våren 1695 kommo
Häri nge bönder med käpp och säck för att tigga sädeskorn,
annars blefvo deras åkrar osådde. De ledo hunger ocb svält.
Ronderna i Össino voro slagne i plikt, för svedjande, till 300
daler. Fingo de ej sina halfva utskylder efterskänkta, måste
de gå från hemmanen. 1696 begärde hela Wiksta1 socken
utsädessäd, om hemmanen ej skulle bli öde. Följande året
inkommo så många utsvultna menniskor till Stockholm, att i
S:t Olofs (n. v. Adolph Fredriks) kyrkogård måste 2,996
personer begrafvas, som dött i Stockholm, komne från landet. Ej
heller förstod man ställa så till, att bonden kunde berga sig och
derigenom rikta andra, ntau sög hans blod, förrän det hunnit bli
költ. Från tlskeleken, sora skulle ge bonden sin föda, uppbudades
han af Wredes fogde för alt hugga stafver, ungskogen till
förstöring. Kom bonden ej, blef han hårdt slagen och
ut-pantad, och om han än bodde 2 mil från sätesgården, måste
han skicka hustrun att buda upp andra, som bodde en mil
från hans gård, då hau sjelf lopp till herregården för att
arbeta. Presterna måste ofta intyga böndernas missväxter
och uppsätta böneskrifter o in "böjda knän och hjertrörande
tårar." Kronans fogdar synas dock ha varit ännu grymmare
än Grefvarnes och Herrarnes gårdsfogdar. Landssekterß och
Laudskamrerii voro vanligtvis slägt med Kronofogdarne, ocb

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:31:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/21/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free