Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Würtz, Paul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wurtz, Paul.
223
Då vi först möta hans namn i häfderna, är han
förklarad gunstling.bos Pfaltzgrefven Carl GustaT, nnder det denne,
till fara för Ölands harar och döttrar, bodde i en slags exil
på Borgholm. Enligt hvad P. Brahe långt sednare lät förstå
i Senaten, var W. visst ej en af de förhatlige tyske
pie-tisterna, utan en af de i verlden bättre fördrague
"Athei-sterua", en hofman, som således väl ej höll tillbaka då
Venus- och Bacchns-tjensten på Borgholm gick något längre än
den tidens måttlighetsopinion fullt gillade. Med dåvarande
oppositionscherens, Bengt Skyttes, religion och moral,
förenade W. ännu säkrare Bengt Skyttes politik. Ej känna vi
huru mycket W. deltagit i det Messeniska
revolutionsförsöket, som visst, ej fördröjde uppförandet af Drottning
Christinas afsägelsedrama, men när Öfverste P. Wiirtz insände det
pasquill, som kostade Messenierna, fader och son, hufvudet,
till Messenius, fadren, hvarvid han först förtroligt skref
rörande: "l:o sin sjuklighet, 2:0 det till Uertigeu inkomna
pasqnillet," så synes allt skäl vara att antaga, det Öfversten
W. och Historiografen M. förut sinsemellan, kanske i den
yngre Messenii närvaro, afhamllat den då ännu betänkliga
frågan, huruvida ej Drottning Christina vore "en toka", som
borde aflägsnas till förmån för Hertig Carl Gustaf. Snarare
skulle vi frukta, att W. var machinisten under däcket,
hvilken först steg fram, då segren vunnits*). Adolf Findllngs
snillrike författare har ej förbisett P. Wurtz i sin teckning
af Carl Gustafs fredliga tbroneröfring. Sverige vann på
densamma mera, än det som förlorats på Christina, ehnru detta
sednare var mycket. Förlnsterna äro nu ersatte eller förgätne,
men Carl Gustafs eröfringar bära ännu de rikaste frukter.
Tack äro vi derföre skyldige alla, soin arbetade för hans
upphöjelse på Svenska thronen.
Vid slutet ar 30-åriga kriget var W, redan Öfverste.
Vi kunna utan tvekan antaga, det Carl Gustaf ej lemnat
Chefskap öfver ett lifgarde, hvilket han upprättade att
omgifva sin person, åt en krigare, som saknat ära för redan
utförda bedrifter, ehuru vi ej känna hvar eller på hvad sätt
W. skurit sina första lagrar. Fryxell finner honom redan
1653 ofta nämnd i de ntländska ministrarnes berättelser till
resp. regeringarue.
Då Carl Gustaf skulle välja sig en gemål och Drottning
Christina anbefallt äldsta dottren af Hertig Fredrik III till
Holstein Gottorp, sände han sin broder Adolph Johan, L.
’) C. Adlersparre, Ilist. Saml. I: 335 C. 355 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
