Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Wåhlin, Christian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
wåhlin, Christian.
247
Eants, ja att Ueu i myndigheters ögon Uunual uthärda
jemförelsen äfven med sednare författares försök, sådane som
Ekelunds, Briizelli, in. fl. Biographen minnes väl ur egen
erfarenhet såsom skolgosse, hvilken vedermöda det var,
att efter Wålilinska läroboken inhemta Svensk historia octi
redovisa för alla dessa mechaniskt sammanställda namu och
årtal, bataljer och fredsslut, herre- och riksdagar, uppror
och missväxter, adelskaps- och riddareorduars tillskapelse,
furstekröningar och Eriksgator, throiiföljareval, vexelcnrser,
bankregleringar, riksgäldsllqvider, krigsgärder, privilegier,
monopolier, ökade bevillningar, extra-roteringen,
indragnings-makten m. fl. dylika riksgagueliga företag och inrättningar,
om hvilkas historiska betydelse och inbördes sammanhang
lärobokens läsare för öfrigt icke erhålla den ringaste upplysning.
Emellertid hade adjuncturen i historien vid Lunds
akademi blifvit ledig, üenna sökte naturligtvis docenten W.
och uppfördes å facnltetens förslag efter det ban den 0 Dec.
1789 försvarat en profdispulation "de prudenlia legislatoria
ex historia haurieuda’’ som belöper sig till 8 qvartblad, men
ej synnerligen handlar om det föreställda ämnet. Det är
blott triviala betraktelser öfver lagfarenhetens gagn och
nytta här i verlden, särdeles med afseende på religion,
hau-del, seder, vanor och fördomar, mot hvilka sednare
författaren nitälskar på käckt latin och under andragande af en
mängd citater nr goda och välbekanta källor, såsom t. ex.
Walchs philosophiska lexicon, Montesquieus Esprit des loix,
Lagerbrings Svea Rikes historia, Lanærns om Svenska
folkets seder och beskaffenhet, Botins utkast till Sveuska
folkets historia och — Lebubergs äreminnen. Dispntationen,
dedicerad till akadeinicanzleren och riksdrotzet grefve C. A.
Wachtmeister, gjorde lycka både på högre ort och i
facul-teten, ty författaren utnämndes följande året till ordinarie
hist. adjunct. Ej underligt, om canzieren bevekts af sjelfva
dedicationen, hvarur följande må intagas:
Snillets Gud af lagren skar
Kransen som Kr hjessa kröner,
Valde Er till fosterfar
For en del af sina söner.
Jag bland deras antal lir.
* Deras öde Ni förvaltar.
Hjertat och min pligt begär
Att jag nalkas nu Ert altar.
Menskan blott kan olTer ge,
Mera Gudarne ej taga.
Med densamma rätt kanske
Torde Eder milt behaga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
