Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Wålunge-slägt, Leek Ofradsson af - Wångaslägten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
WÅNGASI.ÄGTEIV.
tryckfel för 1378). Blott i ett ögonblick framträder Hr Leek
t vår historia. Larsmesso-alton 1378 inträdde K. Albrecht I
Gråmnnkeklostret 1 Stockholm, der Riksens Råd voro
församlade. Han lofvade böta hvad hans embetsmän brntit. Och
han inträdde ej tombänd. nr Leek, som kände hvad som
verkade mer än vackra tal eller klara bevis, var rik på
mynt. Mot pant i Knngsåra och Irsta i Westmanland fick
Kungen af honom 300 mark lödlge, som sannolikt nu
användes. Och en förening skrefs, som gjorde, enligt Dalin, K.
Håkan kraftigare motstådd, än en bel krigshär, nvem vet
om ej Ridd. Leeks lån, slugt användt, blef "pars magna" i
den föreningen? Leek var eller blef nn Herbricht Königs-»
mareks fogathe å K. Albrechts vägnar "öfver allt Upsala
fogathe." Leek dog 1385. — Då fadren dog, var sonen Gustaf
Leeksson ännu omyndig; men förmyndaren gaf till Westerås
domkyrka Östuna, Granö m. m. troligen för fadrens lägerstad
i nämnde kyrka. Som myndig stadfästade sonen 1407 sin
förmyndares åtgärd. Blef slagen till Riddare och nämnes som
sådan i offentliga acter 1403, 4, G, 7, 9. Samtidig med
honom var Nils Svänsson af Wdlungeslägten, som väpnare nämnd
1382, 89, 1404; som Riddare 1411, 1419. Riddareslagen
inom slägten voro, som vi se, ej få, och bevisa hennes
anseende.
(Källor: Diplom. Svec. Fant» register i Hand]l. rörande Skandin.
hist. Sv. Heraldik fore IG25, msl. Strengnäs Herdaminne af 1V.
Aurelius. St. Rimchr. Ericus Olai. Stiernm. Ilöfd. Miune. Tåra
riks-historier.)
—ar.
WÅNGASLÄGTEN.
Främst må vi bemärka sjelfva ättesàtet. Stora Wdnga,
som betyder de stora åkertegarnes, nemligen gård, har en
upptill Brant Anunders tid gående märkvärdighet. Ty i dessa
Wångar ser man ännu Lumbers hög, den odödlige
Westgöta-Lagmannens, som först gaf ordning och sammanhang åt de
gamla sedvänjornas lagbnd å NVestgötatingen, vid den tid, då
föreningen med Svealänderna kräfde denna omsorg om egen
sjelfständighet för Westgötarne. Edsvära är Wånga annex
än i dag. Detla namn påminner om den äldsta historiska
I.agmansslägt i vårt land, Carls af Edsvära namkunniga ätt,
ar hvilken ätt en lagman förmäldes med en Norsk
enkedrott– ning, hvarefter ättens märke blef ett rest lejon. Slägten
visar sig ärftlig vid lagiuansdömet, såsom man trott, derßir,
att förfäderne varit arfkungar i det vestra Götalandet före
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
