Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Wånga, Magnus Haraldi till stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wånga, Magnus Haraldi \ill Slora. 287
fördes Ull Lübeck, der allt folket afrättades. Nu drog Måus
Biskop med f. d. Erkebiskop Trolle och f. d. Drotz Thure
Jönsson, afvisade Trån Lübeck, till Hert. Albrecht i
Mecklen-borg, och slöto sig till f. d. K. Christiern, för hvars
afsättning de förut varit så verksamme. Den 5 Maj 1529 fick
K. Christiern fråu Jörgen Hansson, f. d. Höfvidsman på
Bergenhus, underrättelse att "almoghen i Sverige reyst seg op
emod Göstaff Konung." Hau väntade väl i de ankommande
flyktingarne en skara fullmäktige, som inbjödo honom till
riket. Och så kommo tre fattige landsflyktige, vanmäktigare
än han sjelf. Stora ord hade dock den uppblåste Thure
Jönsson. Ilan hade bidragit att gifva Sverige åt sin frände
Gustaf Wase, som utvald Konung. Ilan hade under försöket
att upplyfta en annan frände Måus Brynteson på samma
thron, hulpit honom npp på ett stegel. Och likväl tänker
hau nu att bättre lyckas i ett tredje försök att ge Sverige
en herrskare, med den först undandrifne såsom Candidat.
Upprorsfebern är sig alltid lik. 1531 följde Biskop Måus sin
nye Kuug till Norge, blef med honom langen, återfördes till
Danmark, förvistes ur landet, sedan Danskarne först
und-skyllat sig, att Måns naraldssons förräderi var en simpelhet,
hvilken undskyllau Gustaf ansåg vara ett rörsök att kläda
ulfven 1 fårakläder; lefde derefter en lång tid i Mecklenburg
och kringliggande städer, "alltid, när tillfälle gafs,
.stämplau-des ondt mot sitt fädernesland," enl. Ukyzelius. Ännu den
27 Apr. 1550 skref han bref fråu Wismar; men anses kort
derefter hafva fått lägga sitt oroliga hufvud till hvila i
grafven.
Sällan har en Christen Biskop, sedan de äldsta
tide-hvarfven försvunno, lidit så mycket för det rike, hvilket icke
är af denna verlden, som Magnus Haraldssou led för
verldsliga makteus återvinnande i denna verldens riken åt dem,
som skola i Apostlarnes fotspår föda Christi hjord.
Messenius besjöng, nnder de katholska anfäktningarne,
detta "helgon" (Scond. Illustr. T. IX): -
Magnus, af Harald cn son, i denna kummel sig hvilar,
Fadern i Skara stift, Biskop till namn ocli till gagn.
Stor ’) lian mä licta med skäl, ty stort var lians nit för den lära,
Han af fäderne ärft, stora de prof han bestått.
Hvad ej med anden") han vann, med handen’") ville ban vinna.
Verlden ju följer det säll. Lyckan ej gynnat hans värf..
Kättaren segrade. Heliga ting med verldsliga blandats.
Biskopen biltog Hyr, sorgen och suckarne ej.
’) Magnus. ") Arte. "T Marte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
