Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Wångaslägt, Jöns Laurentzson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
w å ng a slå 6t, Jöns Laurenlzson.
297
hvilket det simpla folket snarare uppväckes till att tala utn
de stycker, der de förut ej visste . . . derföre mA j hafva
fördrag sådane bref att skrifva."
Det var ej underligt, om Stiftsstyret kändes tungt i den
gamle mannens händer under sådane ställuingar och
förhållanden. Det är visst sauut, att inga tider kunna hafva
mindre frihet, än jnst de,> som skola I frihetens namn ntföra
reformer. Det var således nödvändigt, att Gustaf ensam styrde
allt, om det stora verket skulle kuiiua ntföras, som återgaf
en verklig frihet åt både stat och kyrka. Men nnder
öfvergångstiden var det ej lätt alt vara styresman, ej heller lätt
att med bäsla vilja i verlden vara verkställare under
styresmannen. Då Kungen nn märkte, alt der var "allvar" ined
v. Biskopens tal om trötthet, blef det uppenbart, att Kungen
behöfde Decanen, mer än Decanen Kungen; och i Dec. 1530
skref 11. M:t på Stockholms slott till Herr Jöns i Upsala:
"Ändock vi i sistens voro i det sinnet, hafva eder fördrag
om något omak för oss, för eder ålderdoms skuld, ... så
äre vi dock nu annorledes betänkte och hafva besinnat,- att
uti den måttan kan ingen bättre än j tjena oss — ty j
hafven den bästa ßrfarenheten i sakerne, så att atle Contracter
(i stiftet) äre eder hörige.....hvarför är vår kärliga
bön . . . att j ock tage eder det omak uppå och akte vårt
bästa om tionden, att den må redeliga utkomma och bevaras
i härbergen . . . och säljas oss till godo, som hon mest gälla
kan. Och dertill beflita eder, att procuratio också redeligen
utkomma må oss tillhanda, som i detta år utgå skall. Vi
vele alltid vara förtänkte att veta edert bästa igeu, hvar vi
kunna. Gud eder härmed befallandes."
Ännu synes Konungen fast 1 det siuuet, att ingeu
Erkebiskop skaffa sig — detta magnum nomen & omen, som,
boret af Jac. Ulfsson, så besvärade Sturarne i sin
maktutöf-ning, men, buret af G. Trolle, förlorade sitt anseende i
landet. Hr Jöns Decanen var skicklig att utan annat än det
i hierarchien underordnade namnet sköta embelets alla
åligganden, utom kröningar samt kuuga-, biskops- och
prest-vigningar, hvilka.Hr Peder i Westerås, sjelf vigd till Biskop
i Rom, kunde sköta, så länge man på snccessio apostolica
lade någon vigt. Svenska kyrkan var således på vägen till
en presbyteriansk kyrka, och derunder var Herr Jöns dess
förste man näst Konungen.
Men snart blåste ett aunat väder upp. Biskopar måste
låta sig viga, då Gustaf ville bli krönt af dylika. Nu ville
han blifva saminanvigd med en Tysk prinsessa och denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
