Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Wångaslägt, Jöns Laurentzson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WAivoaslägt, Jöns Lanrcntzson.
299
öfversättaren, K. Canzlern, den i år och mödor grånade Laur.
Andreæ hlott flck 14 och Biskopen, vigd med successio
apo-stolica, Magn. Sommar 4, samt den, som dittills med
Konungens största rörtroende skött Biskopsregementet, Jöns
Lau-rentzson, 3 röster. M. Sommar flck rimligtvis sina 4 röster
för sin katliolicism — fåtalet är ytterst betecknande; men
Hr Jöns hade sednast vid mötet i Örebro 1531 vid Panl.
Omvänd.-tld (Jan.) blifvit väld bland de myndige och
förståndige män som skulle sändas till alla landsändar att
upplysa om det patriotiska i de öfverflödiga kyrkklockornas
användning till riksgäldeus betalning, då han flck Upsala stift
på sin lott, biträdd af Måst. Henr. Sledorw samt Riksrådet
Axel Andersson (Lillie), Peder Larsson (sist Hef:tn på
Gripsholm) och Carl Bengtsson (Månesköld), ^som redan 1529
räknas bland R. R. (Se Rådslängden). Ar 1535 d. 8 Juli
utfärdade K. Gnstar ett öppet bref till klerckeriet i Upsala
stift med berättelse om segrar, som vunnits öfver Lübeckame,
och begäran att inan med en bjelpskatt ville komina Konungen
till undsättning, efter som värdigste fader Erkebiskop Lams,
Herr Jöns Däcken ocli ßere gode män i Kapitlet dem pålade.
Här se vi Hr Jöns nämnd näst efter Erkebiskopen.
Pering-skjöld bar insatt honom i Doinprostserien näst efter Göran Tre
Rosor. Fant och Låstbom likaledes. Men desamme iutaga
Archidiac. L. Andreæ i serien liksom ock Erie. Nic. Svart,
som 1530—56 kallas Domprost i Upsala. Sannolikt var Hr
Jöns L. ej Pastor vid flera kyrkor än Trefald:skyrkan som
lemnades 1519, utan Decan allena, sedan Biskopsvicariatet
upphört.
Vid Christi hiinnielfärdsdag 1536 skrer Decauen
"inflr-mus corpore" sitt testamente, aftryckt 1 Mon. Uller. p. 217.
Då han 1512 var minst 30 år, så var han nu minst 54 år,
men då K. Gustaf 1530 ansåg som passande att för hans
ålderdoms skull befria houom från Biskopsregemeutets omak,
må ban, när vi besinna hnrn Svenskar gjort den "goda
gerningen" att "söka Blskopsembetet" öfver åttatioårige, ega
skäl antaga att den gamle Decanen, som för ålderdom knude
endtledigas, var mist 60, måhända 70 år, således nu omkring
76, när han, svag till kroppen, fast ännu "vislig" till själen
uttalade sin yttersta vilja. Han skrifver sig solo nomine
immeritus Decanus Upsaliensis, som väl är blott ett uttryck
af ödmjukhet: ’’icke ens värd blotta namnet Decanus, mycket
mindre högre titlar i kraft af Kungl, maktbref." Hau
önskade förekomma döden och dess ovissa timma med några
välbetänkta anordningar och beslöt derföre, som följer: sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
