Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Wångaslägt, Jöns Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
WAnoaslAgt, Jon t Larsion.
Då Sverige uppträdde för Hert. Christian, hvilken K.
Gustaf uppmanat att söka Danska och Norska kronan,
rå-dande folket 1 Danska och Norska landskaperna att honom
välja, så hade Skåne, Halland och Blekinge samt Köpenhamn
och Danska öarne förklarat sig för K. Christiern —, hvilken
förfäktades af Lybeck, Grefven af Oldenborg, Hertigen af
Mecklenburg, Regentlnnan af Nederland, gynnad af Kungen t
England, att ej nämna svågern ’Kejsarn, och ett mot adlen
fanatiseradt borgerskap och bondestånd.
Både anföraren till lands Johan Tre Rosor och
Amiralen Måns Somme med näst intill dem varande befälhafvare,
Lars Siggesson Sparre, Holger Gere, Birger Grip, Peder Hård,
Carl Gyllenstjerna, Måns Natt och Dag och Gustaf Olofsson
Stenbock — rådets kärna — omkring Tre Rosor, och Thure
Trolle, Jöns Larsson och Göran Gyllenstjerna omkring Somme,
samt Erik Fleming, såsom Kungens Ambassadör och allas
rådgifvare, förtjena tacksam hugkommelse.
I detta krig gick det så hett och så modigt till, att K.
Gustaf måste 1 bref uppmana — när Peder Svenske stupat
— att måtta modet och att spara sig för fäderneslandets
framtida behof.
Jöns Larsson återkom efter sannolikt deltagande uti
belägringens faror både vid Landskrona och vid Köpenhamn,
liksom ur skärmytslingarne, då fienderna "höllo hus alla
dagar." Vi veta att Stora Kravelens kanoner I Jan. 1536
eröfrade Kronoborg och sedan Warberg, för det protestantiska
Danmarks räkning; vi veta att Svenskarne fortskyndade
Köpenhamns eröfring genom uppkastande af ett batteri på en
holme, hvarifrån Lybeckarnes Amiralsskepp sköts i sänk,
hvarpå dess kanoner uppfiskades; att P. Skräm, tills han
sårades ocb bortfördes till Kungens läger, låg stilla för att
observera den instängda fienden, och hindra fartyg att inlöpa
till hufvudstaden, då M. Somme, som nu fått äfven de skepp,
som eröfrat Landskrona, till Köpenhamns närhet, tappert
med sina Svenskar omkriug sig, stridde med Wullenweber,
som slutligen måste fly till Falsterboref; men hvilken del vår
Jöns Larsson tagit häri, vete vi icke. När på Herremötet I
Arboga 1538 en vapensyn bestämdes, utnämndes Thure Trolle
till Bergkvara och Jöns Larsson till Eskilstorp, att vid
Ryda-holmsgrafven afgöra, hvilken Småländsk frälsemans häst tog
så raskt språng, att adelsmannen fick fortfaraudo — firälsa
sig från tjenst till fots och skatter, från hvilka de, som
kommo till häst, voro fria.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
