Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra serien af U och W - 2. Ulfåsa-ätten, Birgitta af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340
UlfAsa-ättbn, Birgitta a/.
Män af opposition och liberalism, så prisvärde Inför vår tid,
må se till om de ha både det mod och den insigt, som
ut-märkte Slerskan, då hon anföll Konnng Magnus, när han
låtit locka ifrån sig Skåne, då hon skildrade hans odugliga
minislère, då bon erböd sina söner till gisslan för penninglån,
hellre än att kungen skulle betunga nndersåtarne med nya
pålagor. Ministrarne skulle säga Kungen: Ni bar det sämsta
rykte 1 hela riket, ni är edra tjenares och undersåtares
förrädare. Vi vilja blott tjena er, om ni beslutar att förbättra
edra fel och återköpa abalienerade provinser. Då Kungen
ville vinna henne genom att bedja henne fråga Gud, huruvida
han skulle gå ut I korståg, svarade den förståndiga Slerskan,
att det vore bättre att ban reste omkring i eget rike och
undersökte hnru rättvisan upprätthölls, huru och genom hvilka
lagen skipades o. d.. ty den, heter det, som vill omvända
andra, bör börja med sig sjelf, således bättra sina fel,
derefter förmana sina undersåter till dygd, då de förelysas af
sin Konungs exempel. Förgäfves var ej sanningen sagd
Konungen och hans gemål. I deras testamente voro 6,000 mark
gångbart mynt gifna till Wadstena kloster — den största gåfva
vår klosterhistoria kan framvisa, enligt C. F. Lindströms ord i
lians förtjenstfuila edition af Wadstena klosterreglor. Och
slutligen må vi upplysa, att uti ett Skandinaviskt S. Britas
kloster missionen, det fredliga omvändelseverket bland hedningar,
behjertades, hvarvid vi finna de svage, för mllitia Christi
ofarlige och derföre af korsridderskapet förbisedde Lapparne
serskllt omhuldade. Abboten i Munkalifs Brigittiner-kloster i
Bergen, Sten, som innehade embetet mellan 1408 och 1425,
bidrog att bos Erkebiskopen i Upsala förorda den Lappska
qvinnan Margareta, som sedan, tycks det, förordades af
Deca-nen och Canonlci i Upsala m. 11.; troligen samma qvinna,
hvilken Drottning Margareta 1389 sände med ett öppet bref till
Lapparne, tryckt 1 Troils handl. till Upplysn. i Sv. Kyrkohist.
I: p. 368—372. Flon hade i flera år rest omkring att med
bön och tårar beveka Kung och Drottning, Erkebiskopar och
Biskopar och Herrar i Danmark och Sverige.
Brigitliner-munken anser att det tilläfventyrs ej var Svenska
Erkebiskopen obekant, att Lappfolket, hvartill Margareta hörde,
låg ännu i hedendomens mörker, och letar upp den tangenten,
som väl borde finnas hos en Kyrkofurste, medlem af
regeringen, att en stor del af Lappfolket hörde under Erkestiftet
ocb erlade skatt till Svenska Kungen. Det var nogsamt
derefter Konung Erik 1419 recommenderade hos Kapitlet i
Upsala, en herr Torsten, hvilken redan predikade Chrlstendo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
