Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Walckendorff-ätten - 1. Walckendorff, Christopher Henningsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 Walckendorff, Christopher Henningsson.
som ännu är en studentbonlug j S:t Peders Slræde i
Köpenhamn. Hvad Christopher VV. härmed gifvit Köpenhamns
Universitet, är oemotsägligen en af de största donationer af
enskild man vid de Nordiska Universiteterna. Denne herre, som
i ett halft århundrade var en inflytelserik person i Danmark,
var först Landshöfding i Bergen (1556), sedan
Riksrentmä-stare, så Riksråd, med fortfarande llnansstyrelse, slutligen
medlem i K. Christian IV.-s förmyndareregering. Sedan K.
Christian IV sjelf tillträdt regeringen, blef W.
Riksbofmä-stare och förestod regeringen såsom Ordförande i rådet, då
Kungen 159? reste till Tyskland. Var en tid Slottsherre i
Helsingborg. Död 1607. Om hans förhållande till Tycho Bråte
och Mogens Heinesen, se Helsingborgs hist. 291—95. Haus
bror Jörgen hade en son Henning, som blef Patrouus till
Stoby i Skåne, gift med l:o en Brahe, 2:0 en Hardenberg,
3:0 en Barnekovv.
WALLENDORFF, CHR1ST0HER, HANS, CHRISTIAN.
I. WALCKENDORFF, CHRISTOPHER HENNINGSSON.
Christopher IF., son af Hen. Jörgenss., föddes 1618, bodde på
Ellinge, der hans svärmor Ingeborg Uifstand, den sista person,
som i Skåne burit detta frejdade namn, dog hos honom 1652.
Efter sin första hnstrn Marg. Barnekows död, hade han uemligen
omkring 1650 gift sig’med Anna Wiud, dotter af Riksamiralen
J. Wind och Ingeb. Ulfsiaud. Utom Ellinge egde Christopher
W. Brunneslöf, Holma och Maglö. Då Skåne blef svenskt,
qvarblef Christopher W. på sina gods, såsom svensk
niidcr-såte och blef Landsdomare i Skåne. På Landtdagen i Malmö
röstade han både för sig sjelf och Holger Mormand och kau
ej ha varit likgiltig för affattandet af det "adleus svar",
som afletnnades den 11 Sept. af Krabbe till Svenska
Regeringen. Vi böra minnas, att det, som deri främst begärdes, var
en Akademi i Lund, "så till Församlingens som Civile
Statens tjenst." Om ock deri ingick en beräkning, att
förekomma resor till Upsala, hvilka skulle blifvit kostsamma,
särdeles för den skara, som behöfdes i församlingens tjenst,
så bör dock initiativet i denna stora fråga nämnas adlen och
dess få märkliga ledamöter till ära. Walckendorff insattes
jemte M. Dnreel såsom Lunds Akademis Curator, stående
jemte Dnreel, då denne vid inviguingen höll tal å
Cancelle-rens vägnar. Kanske intresserade sig den rättslärde W. än
k
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
