Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Wallenius, Andr. Erici - 2. Wallenius, Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wallenius, Gabriel.
49
deltog I groft bondarbete. hvarunder folket glömde
kateche-sen. Hans son Andreas Wallenius, Kyrkoherde i Mora, liade
en större skaldegåfva, än många, som kallat sig sjelfve
skalder, ett namn, hvarpå ban säkert aldrig gjorde anspråk.
En annan son Olof Willman ses på sitt ställe i denna serien.
Om Kyrkoherdens i Mora And. Wallenii son Gabriel
Wallenius, se n:o 2. En annan sou af Dalvisans sångare, som
ärfde fadrens poetiska kallelse, Daniel, Mag:r UKimns 1
Upsala 1688, utgaf s. å. en Balett: Sång- och
Fägne-Gudinnor-nas nyligen uppslagne Tjäll under den slore Allés blomstrande
lind (det vill säga.- under förebilden Grefve E. Liudskölds
beskydd), Skådespel 1 3 akler. Den unge försökareu dog
följande året.
(Källor: MuncWellB Wester&s »iifts Herdaminne. — Hammarsköld Sr.
YVilterheteri. — Sv. Folkvisor af Geijer och Afzelius.)
2. WALLENIUS, GABRIEL.
Son af n.-o 1. Född i Westerås den 19 Juli 1648, då
fadreu var Lector. Studerade i Upsala 1655—72, prestvigd
i Westerås 1673; men kallad till Abo af Biskop J. Gezelius
alt nndervisa i (lefvande?) språk, blef ban der Magister
1074 och Bibliothekarie 1675. Synes afsagt sig
Bibliothekarie-tjensteo, då hau följde R. R. Baron E. J. Creutz som
Legationspredikant till Ryssland, hvarvid P. nahn, Smolandus, blef
efterträdare; men denne synes afträdt och W. åter tillträdt
Blbllotüeket vid återkomsten.
Under resan kom W. i förtrolignstäIIniug till Excellensen
Crenlz, som tillika var President t Abo Hofrätt. Detta
vållade honom stora vedermödor. Presidenten hade nemligen —
så påstods det mot Creutz^ förnekaude — uppmanat W. att
soin predikant också bestralfa skandalerna i Biskop Gezelil
lins. Som sådane ansåg ban Biskopinrians försök att få en
af sina år 1675 adlade döttrar gift med en af de unge
Frlber-tarne i presidentbuset. Biskopinnau skildras mångenstädes
som ett högdraget och fåfängt fruntimmer, som indrog
mannen i de fleste strider, af hvilka ban besvärades. Och
dörrarne liknade sin mor i högfärd. En af dem, ej Gertrud,
som 1672 blef girt reed J. v. Stauden, ej heller Ebba, som då
redan synes ha varit gift med Superintendenten Stegman på
Osel — snarare Elisabeth, som 1683 blef gift med
Ryttmästaren Ekestnbbe — sökte snärja en af Friherre Creutz’s
söner eller styfsöner i sina garn. Creutz hade tillåtit honom
um-bioor. LEX. XXII. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
