Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wanochius, Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wanochius, Anders.
81
sådan började ban först betrakta Staten; sedan arfrikes
företräde framför valrike; men då ban hunnit en lärostol i
lägsta, syntes ban tidigt börjat eftertrakta en dylik i den
högsta fakulteten; än disputerande om Salomons Ophir eller hans
handel på Indien och än om onda andars makt (1088); än
framställande Gallionismen, det ville säga: den borgerliga, ej
fromma eller sannt christliga myndighetens likgiltighet i
häu-seende till religionen ocb kyrkliga föremål; anseende behöfligt
att undersöka, om Universitetets hedersbevisningar kunde
sökas af christna, 1690; försvarade sabbaten 1692 och blef
Tbeologie Professor 1694, derefter forskande om peccati
Adamitici imputatione ejusque ad posteros descensu, de jure
& æquitate imputationis a parte Dei, slutligen i 36
disputa-tioner framställande sina Disquisitiones practicæ, som varit
hufvudkällan för hans philosophis bedömande af
Hammarsköld.
Ehnru W. likasom J. Gezelius d. ä. och Micb. Wexionius,
hans begge närmaste föregångare, "framställt de Aristoteliske
begreppen i strålbrytningen af Scholastikernas prisma,"
ansåg dock H. att W. förtjente en närmare uppmärksamhet, emedan
han icke utan en viss originalitet i detaljer bemödat sig att med
pkilosopkisk consequence gifva en fullständig och uttömmande
öfversigt af sedeläran. W. definierar sedoläran såsom
varande en klokhet att leda själens både länkande och begärande
förmågor samt deras handlingar, enligt de-n eviga lagens
föreskrifter, till att, så vidt det här i ofullkomlighetens verld är
möjligt, uppnå det högsta goda. Dygd är en förvärfvad
själens färdighet att blifva god, o. in. s. — Wi böra härvid
erinra oss att W. skref på latin och oatt de Svenska
uttrycken bero af Hammarskölds val. Ar 1697 se vi Theol.
Prof. W. stödja Biskop Gezelius d. y. vid anmärkningar om
det irrläriga i en And. Chydenii tbeser de mente humana,
dervid Thorsten Rudén, d. v. Poeseos Professor i Åbo, sedan
Biskop i Linköping, presiderade. Sednare insände W. såsom
Theol. Facultetens Decanus, i Facultetens namn,
anmärkningen till Akademiens Canceller, Kongl. Rådet Wallenstedt, både
mot de nämnde theserne och en annan under Rndén utgifven
Clem. Thelai disp. de cognitione artis atque naturæ. Innan
kort üügo både Gezelius, som nu hade brutit med Spener,
och Wanochius farligare motståndskrafter att bekämpa, än
öågra phraser i latinska theser. "Pietister" uppväxte i stor
mängd, hvilka, enligt Tengströms visa, med historiens
domsrätt fällda yttrande, hade till grund ett verkligt allmänt
behof och en vaknande tanke på den subjectiva övertygelsens
UIOGH. LEX. XXII. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
