Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Wennerstedt, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
wennbr6tedt, Carl Gustaf.
goda hushållning blef ban en förmögen man. Landshöfdingen
Wennerstedt framträder I historien såsom Dalalmogens fånge
1743, hvarom han utgifvit en berättelse, tryckt i Örebro 1766.
R. R. Bonde berättar om baus uppträdande härvid, huru
Hérre-dagsmannen Per Anderson förmådde den från riksdagen
hemsände Landshöfdingen att bifalla P. A—s begäran att låta
Dalalmogen samlas å ett allmänt möte i Leksands
sockenstaga, med ett vilkor, som under då varande gasning l
sinnena var svårt att hålla, att nemligen blott 4 à 5 skulle
komma från hvarje socken. Så många kommo, att
Landshöfdingen knappt kunde tränga sig in genom folkskocken.
De tvungo snart Landshöfdingen att underskrifva den
danska successionsskriften, att åse huru de plundrade ränterlet,
ja att uppbuda skjuts åt de upproriske. Rerredagsmanneu
Jan Persson i Enebacka skrifver i sin berättelse, tryckt i
Handl. rörande Skand. Hist. 1 D., att när Landshöfdingen i
sockenstugan gjort ett ganska bevekligt tal, blef stormen så
häftig, att på det långa bordet, der Jan satt, intet annat
syntes än ben och skor och hufvuden stodo i taket, då
Landshöfdingen blef förd fråu det lilla bordet in i en vrå. Han
hörde ingen skillnad på deras tal, utau allt var ett sorl.
Så slogo de en riksdagsman från 1741 års riksdag, hvilket
kronobetjeningeu måste åse, ehuru de voro ovisse om gnbbea
ej mördades. Jan, som ock ansågs ha röstat för förra
riksdagsbeslutet, blef slagen till blods ocb inkastad i
bäradsfän-gelset. Gick så på Landshöfdingens ordres ut, ehuru,
skrifver ban, ban visste att Landshöfdingens makt ej nu var
större än hans. Landshöfdingen kom med starkt körande
undan de efterrusande "fullsupue." De förde sedan
Landshöfdingen med sig till Stockholm, och utlemnade honom först
på Konungens begäran, då de den 19 Juni 1743 slagit läger
utanför Norrtull, och den gamle Konungen kom till dem den
20 kl. 6 om morgonen. Under Dalkarlarnes proclamation af
Fahlun den 9 Jun. 1743 står C. G. Wennerstedts namn först
under "betygandet", att de allesamman voro af enahanda
mening och vilja, framhärdande i samma beslut som allmoffcns.
Snart fingo dock allmogens fullmäktige spön, utan att
Landshöfdingen nedlade embetet. Ban satt nu i soffan hos sina
vänner i Stockholm och Dalin sjön till hans ära:
Nu släpps han ej af oss tillbaka
Förrän vi fred ocli stillhet smaka
I skuggan under vära trän,
Och förrän ban med trygghet hvilar
Bland morgonstjernor, spjut ocli pilar
Sora enda grödan af hans i,In.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
