Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wirsén, Carl Johan af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
Wirsén, Carl Johab af. 252
Stålens tjenst ocli tillfälle att undervisa de förnämsta
familjernas söner, hvilka kommo i Wirséns hus och läste i hop
med hans söner. Desse rike bestodo lönen och W. maten.
På sådant sätt fingo de god underbyggnad; lärde rita, måla,
fäkta m. m. "Han var väl ansedd och af alla afhållen,
hvarför man tog sig sönerna an med välvilja och bidrog gerna
till deras employerande."
Carl W. insattes i skeppsgosseskolan på Sveaborg vid C
års ålder, men då kriget bröt ut 1788, kom han i
krigets schola. Hans skeppschef på Turuina Ragvald blef en
Capitaine Brummer. En dag fick han se gosseu stå på
knappen af stormasten, röt först till, men nàr han igenkände
honom, ändrade han ton och bad honom med vänlig röst
komma ner, berömmande hans skicklighet och mod, men när
han väl lockat liouom, ostörd till sinnena, ner till sig,
för-böds han allvarligt att förnya dylika försök. Man erinrar
sig, då man ser deu blifvande Amiralen på masttoppen, huru
Biskop A. Rydelius som gosse klef upp på ett kyrktorn; men
hör dock erinra vågsamma piltar, att dylik djerfhet ej alltid
antyder utmärkta själskrafter och således ej kan innebära något
ominöst. Den 13-årlge skeppsgossen utmärkte sig så under
Svensksuudsbataljen, att fråga väcktes, om han ej borde få
tapperhetsmedaljen, "men hans far uudaubad honom den äran,
emedan det kunde skada hans charakter att få ett
distinc-tionstecken utan ännu utvecklade begrepp om hvad ordet
tapperhet betydde." Vid krigets slnt sände fadren honom
till Åbo, der fadren egde eu god vän i Professor Billmark,
hvilken gaf plan åt sonens studier. Mathematiken blef främst
ihågkommer Han blef ett helt år vid högscholan, men
inbesparade, troligen enligt Professorens råd,
inskrlfningspen-niugarne för nyttigare utgifter. Han sändes sedan till Hangö
udd att studera under den sedan så utmärkte
fortificationsoffice-ren (sist Öfverste) Nycander. W. blef der som barn i huset,
snart placerad som adjutant hos sin lärare.
Ingenienneten-skapen försummades ej heller. W. återkom till Sveaborg:
1794, läste der för Roswall till officersexamen och aflade den
med utmärkelse. Fänriksfullmakten var daterad d. 20 Dec.
1795. Hans ritningar sades vara de vackraste och hans
chartor de bäst utförda, utan att vederbörandes omdömen
väckte täflandes motsägelser. Nu sändes han på
sjörecogao-seriugsexpeditioner, ledda af General af Klercker och dennes
bror Major Klerck. Wirséns recognosceringar erkändes vara
"bland de säkraste, och det ville säga mycket, ty de finske
erkännas ännu som mästerlige." Detta allt hade fadren om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
