Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wirsén, Gustaf Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
Wirsén, Gustaf Fredrik.
rörande frågan, till hvilkens förmån Ryske Kejsaren skulle
anses hafva efterskänkt 1,500,000 Rubel (600,000 R:dr ß:co)
för mjöl, hvarmed vi undsattes nnder kriget 1812, dervid
Grefve Gustaf Löwenhjelm var negotiatören. Man tvifladeej
på att Kejsaren sjelf velat lemna frågan t tvetydigt skick,
viss att han ej förlorade på dylika Erisäpplen. W. kom
upp och föredrog sina ärender som förut, och Qviditig —
"en medelmåtta, hvilken Ingen ansåg fylla W—ns plats,
men som hade den förtjensten att ej opponera sig" — trängdes
ej med honom Yid Con^eljbordet. Den 2 Dec. var ett nytt
försök att upphöja^ W. till oPresident gjordt, dervid en
Con-seljledamot antecknade: "Återigen har man velat utnämna
W. till President i Statscontoret; men han vägrar fermt ocb
bestämdt att emottaga embetet. Dan säger, att ban är
beredd att blifva bortkörd, om så behagas, men att han ej
tager emot någon annan tjenst. Det synes att man är myckel
generad af honom. Sedau Adlercreutz’s död är W. den ende,
som vidmakthåller ordning nti militärdepartementet. Också
är B—a angelägen att få honom nr vägen." Ännn den 25
Januari 1810 fortfor W. att vid alla processioner skaffa sig
plats näst efter Generalmajorerna, äfven om
Ceremonimästaren anvisade honom rum före Generalerna. Små själars
garn, fåfängan, fångade ej honom, der "de stora
passionerna" — att låna ett Napoleons ord — voro satta i
rörelse. Ofvannämnde dag ville R. Cederström "för en bättre
reglerings skull" — så bette det till protocollet — få en
Kapten afskedad. W. fann det constitutionsstridigt. C.
invände, att Kungen egde fritt handla med all militaire. No
blef W. mot sin vana uppbragt och yttrade med värma, att,
om han kommer in i Constitntionsutskottet följande riksdag,
skulle C. få erfara en annan tydning af grundlagen. C.
tystnade och Kaptenen blef obesvärad. Den 2 Febr. 1816 gällde
W—ns "oböjlighet och täta motsägelser’1 en högre,
talfyndi-gare man, än C-m. Ett "extra Statsråd" hölls, der W.
och Järta voro kallade att närvara. Det var fråga om det
s. k. kursens styrande, hvarpå Kronprinsen offrade stora
snmmor utan, enligt W—ns och Järtas förmenande,
motsvarande resultater. II. K. H. inträdde starkt upprörd i
Statsrådet. Han kom, sade han, för att till protocollet betyga,
att han var oskyldig i fäderneslandets våda. Han hade gjort
hvad ban knnnat, för att förekomina denna våda, men ville
till protocollet förklara, att han ej blifvit understödd och
derför ingenting förmått uträtta. Han hade redan förut (d.
23 Jan. 1816) till protocollet yttrat, och lär nu upprepat:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
