Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wirsén, Gustaf Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
Wirsén, Gustaf Frcdrit
skaffens opposition förmår. Men det är af historisk och
fosterländsk vigt att utreda, hum detta "berg" af oberoende,
af mod, af Catonsk harm, af Oammande talekonst knwle (öda
en "råtta", en verklig skeppsråtta, som dessutom lemnad|
ett Expeditionsutskotts händer, sprang till skogs, så alt
slutligen ingenting blef öfrigt af hela den "sekularfrågan".
Revisorerna kräfde handlingarne i skeppshandeln; och de
gåfvos deni, äfven "de hemliga". "Det àr ju blott och bart
ett econoralcon. Hvad har Ryssen med ett vårt economicos
att skaffa?" blef en riksdagsnotabilitets af bondeståndet
omdöme i frågan, hvilken då inträffat i Stockholm. Man läslc
II. F. 77 §. och läste den om igen, men faun allenast, alt
Konungen ej kunde nian Ständers samtycke sälja en stallàiif
eller den minsta bland kronans lägenheter, men der stod ej
ett ord om kronans lösegendom. Man ville se i sjelfva
orl-ginalgrundlagen, men Wetterstedt sades ej kunna blaud
papperen återfinna denua urkund. "Förmodan" att lägenhehr ej
knnde deri varit 2:ne gångfcr upprepade, utan att Järta
åtminstone af euphonistiska skäl på sednare stället skrifrH
"egemldm’’, kunde således ej styrkas.
Liksom K. "Änoundus", uär han ej kunnat eröfra Birka,
kastade sig i harmen öfver en stad i Sklavernas land, så
kastade sig nu 1827 års Revision, när skeppsliandelsfrågai
ej gaf det påräknade bytet af segerära, öfver — qnis
cre-deret? — Wirsén. Derför vidröres denna fråga här; ty I
sjelfva skeppshandeln såväl som dess "behandling", hade han,
såsom både Revisionen 1827 och allmänheten torde kärna
mindre del, än alla. som deri kunde hafva eu del. Ingen
misstänkte ens, att W. till förmån för deu kände
hnfvad-luanuen 1 lrågan, hvilken 1815 ville jaga W. ur Conscljen,
och som allt sedan varit W—s förklarade motståndare,skulle
nitälskat för den oskickligt utförda skeppshandelsspecnlalioiwn,
Men liksom man vid en riksdag kastade sig öfver
Justitierådet Sylvander, derför att han öfversett några papper i en
rättegång, så skulle W. nu krossas, hvilken ansågs hafva
öfversett papperen i skeppshandelsfrågan innan de inlemnades
till Revisionen, dervid han blott hade siffror att redigt ordua.
ty med siffervärde kunde ju förödmjukelsen inför
Europa,lyd-laiulsskuggan, conseqnenserna m. m. ej betecknas. Och beta»!
är, att W. ej var persona grata hos Revisionens ordförande’).
") Det visade sig t. o. ra. efter W:s död, dä de bekanta "Handlin.;»’’
utgåfvos. I dessa handlingar ing.1 t. ex. nägra bref frän en undcron!""!
tjensteman P. JV. Wirsén till den liöginögne .4—e, i den dä a|lmin!
kyliga supplicationsandan och stilen. Alt sedermera Statsrådet Wirsin skrefO
F. snarlikt P. N. förklarar knappt att utgifvaren var obekant med förnamn’1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
