Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wirsén, Gustaf Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
W i it s iN, Gustaf Fredrik.
i Räntekammaren, som I räkenskaperna augåfvos; men del I
var förlåtligare att ej eu dylik tjenare, än att ej de
högt-skinande revisorerna kände hvad de nu Hugo veta, "att,
enligt gällande föreskrifter, blifver all under Slatscontorels
disposition stående penningeuppbörd, som af K.
Räntekammaren redovisas, i Rikets Ständers Rank och Riksgälilscontor
på räkning insatt och derifrån till förefallande behof
nlassig-ncräd." Ständernas revisorer hänvistes således till dessa
Ständernas egna verk, der revisorerna väl ej kunde behöfva
frukta att möta motstånd. Statscontoret erkände
visserligen, att det ej hade några penningar i förvar. Den
undervisningen gafs dock, att den infordrade uppgiften vore en
åtgärd utan allt sammanhang med den revisionen
tillkommande granskningen, så att Statscontoret ej kunde mol 88 1
g. R. Ordn. och K. Br. till Rikets Ständer d. 4 Dec. 1823
uppfylla hvad revisorerna äskade; men om revisorerna
önskade besöka Statscontoret, för att inhemta upplysningar,
t. ex. hvad någon viss dag år 1827 funnits i
Räntekammaren, sk,ulle sådane välvilligt meddelas och protocoller o. i
vara dem tillgängliga. Sedan Dagl. Alleh. d. 26 Oct, 182?
meddelat detta svar, finner man i utdragen af
Revisions-proloeollen en mycket nedstämd ton hos Ordföranden. D. 28
Oct. läser man, huru sjelfva H. E. Ordr. ansåg Revisionen
blott ega undersöka, utreda, anmäla och så förbereda en
vägJedning för dem som i dessa ämnen hade eu domsrätt
-R. Ständer. Häremot reste sig snart Anckarsvärd, "med
hemsk bestörtning.1’ Om spänuiugen mellan dessa Herrar
Agamemnon och Achilles blefvo nu Stockholmscsalonger fulla
af sägner. Sedau blef charaktereu af den s. k. Åbo
Akademifond o. d. stridens föremål, ej Statscontorets tomma
kassakistor. Och när Frih. Anckarsvärd framhöll den gamla
frihetstidsläran, att hvarje embetsmän borde liksom den unitt
Ständernas domsrätt stående contrasignerande
conseljmedlein-men, d. v. Statssecreteraren, pröfva, om Regeringens befall*
borde lydas eller som lagstridig läggas på eller under 1.
länsmanshordet, då upplyste H. E. Ordföranden di? politiske
Abc-darierna, al t den uppkastade lärau vore all samhällsordnings
upplösning, som snart skulle återföra despotism*). Adlersparre hade
blifvit god rojaiist, Wirséus ära vann af försöket att fläcka henne,
de soin Ii viskat att Statens penningar användes mot ränta till
säkra personer, i stället för att hvila gagnlösa i kassorna, hadeWlf- |
vit slagne med blygsel, såsom förut med blindhet (ty bvilkeu med
•) Man Hinke sig bloll — Ständer, som påtruga en "Minislére", ock tH
Hof, som lår embetsmän att lieku veikstäilighetsåtgärderl?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
