- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 22. Wachenfelt-Wässelius /
320

(1835-1857) With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wulfvenstierna, Jonas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

320

WüLFVENSTJERlVA, Jonas.

betydande man inoin det styrande partiet. Hau blef e. o.
Kammarråd 1727 och ord. Kammarråd 1731, insattes såsom
Direktör i Riddarhus-Direktionen, samt bier Ledamot i Kongl.
Ec-clesiastikdeputationen likasom i Kongl. Lagcommissiouen. Vid
1734 års riksdag, då Sveriges ännu gällande lag antogs af
Ständerna, såg mau ingen ar Lagcommissionen närvarande vid
Ständernas gemensamma sammanträde utom W., som var
föredragande, uppläsande Balkarne och besvarande Riksdagsmännens
anmärkningar. Förslog ej den upplysning eller utredning W.
innntligen meddelade, egde anmärkaren att ingifva skriftliga
kritiker, på hvilka Commissioneu gaf skriftliga svar, ocb
på dessa, upplästa af W., följde Ständernas beslut. Vi måste
erkänna, att detta lagstiftningssätt, då lagstiftarnes
dominerande pluralitet icke är rättslärd, visar sig ganska förnuftigt.
Men under en sådan ställning var W:s föredragnings- och
discussionsförmåga tydligen af högsta vigt.
Ecclesiastik-deputationen, hvilkens bestämmelse var att öfverse
Kyrkoordningen, och i hvilken W. varit en säkerligen lika
betydande Ledamot, medhann ej vid 1734 års Riksdag att få sitt
1731 ingifna project på samma sätt föredraget, och den
frågan hvilar derföre ännu efter 120 år i oförändradt skick.
W. blef Riddare och Commendeur af N. 0. 1748. Ar 1750
tog han afsked från Kammar-Collegium och 1762 från
Lag-Commissionen, biet samma år Friherre, men tog ej
intro-dnction,- död s. å. den 12 Dec., då hans adliga ätt också
uppgifves hafva utdött. Hans son Gustaf W., Canzliråd, R.
N. 0., e. o. Envoyé vid Kongl. Preussiska Hofvet kort före
tyska krigets utbrott, då han den 17 Sept. 1757
rappellera-des, hade visserligen dött i Stralsund den 9 Maj 1758, men
uppgiften att sonen Johan W., som var Canzlist i
Riddarhus-Directiouen 1735 och sedan blef Kammarråd, dött d. 12 Dec.
1762, enligt Rothllebs Adels-Matrikel 1816, synes vara en
irring, uppkommen genom en förblandning med fadrens
dödsdag. Slöt således fadren sjelf sin ätt, så måste Johan W.
hafva dött före fadren. Memoirförfattaren i Handl. rörande
Skand. Hist. VII, p. 218, yttrar: "W. egde ett af de bästa
embetsmannahufvuden, hade ett vidtomfattande snille, odladt
af en god beläsenhet och prydt än mera af qvickhet och
stora talanger som Statsman." Då bedömaren sjelf visar sig
vara en ganska skarpsinnig uppskattare af samtida förmågor,
måste detta hans omdöme betyda mycket för efterkommander,
som äro mindre i tillfälle att lära känna denne "Statsman,"
och vi må åtminstone räkna honom till våra utmärkta
rätts-lärde. Hans fyndighet och talekonst måste vi hufvudsakli-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:31:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/22/0330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free