- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 23. Xanderson-Östgöte /
6

(1835-1857) With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Xandersson, Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6

xandersson, Johan. 6

utan gingo derifrån skepp till Frankrike, Amsterdam,
Stralsund, Königsberg, Lübeck, Kiel m. 0: Men Konung Johan
anlade, jnst då Xandersson var Konungens Fougte i
Gestrikland ("på 1580-talet";, städerna Hernösand och Hudiksvall,
ehuru Gefleboarne hade fåit ett Konung Gustafs !>ref of 1531,
som förbud hamnen vid Hernön såsom olaga, emedan
Gefleboarne ansågo hennes bruk sig till förfång. Konung Johan
utvidgade också Ilskefriheten, då X. här hade den K.
befallningen (1591) till Ingens anläggning på llere ställen. Gefles
höfding har åtminstone ej kunnat värna Gelleboarnes
skrå-anspråk. Stadens tillväxt kan skönjas deraf, att dess
bevillning höjdes 1 Xanderssons tid (1587 på Kalmar inüte) till
00 Ungerska gyllen, utom skattejernet. 1587 fick Hernösand
Sina förslå privilegier, sedan 1585 och 158(3 åtskilliga
privilegier genom kungabref lemnats dem, som vid den nyss
"olaga" hamnen ville sig nedsätta. Dervid synes Konungens
Fougte i Gefle ej på motståndssidan. Der hade åberopats
Inför Kouungeu, att denna stads anläggning var nödig för att
förekomma landsköp, hvaröfver man ofta Inkom med
klagomål, och Gefle liar dervid tegat. Pastor i Gefle visiterade
nn såsom Biskop, kallad Ordinarius eller Generalis
Præposi-tus Aquilonaris, lika vidsträckt som Xanderssou utöfvade den
Kongl, befallningen, om ej vidsträcktare.

Ehuru vi finna att Xandersson varit Hertig Carls man,
så egde lian, som det synes, ärven i Konung Sigismund en
nådig herre. Denne utfardade den 11 Jan. 1594 (Registr. s. d.)
ett bref för Xandersson, "alt vederkäunas de gods, som Biskop
Anders’ arfvingar hade försålt."

Då svårligen Biskop (Ordinarius) Anders 1 Jönköping,
död 1587, (om hvilken se Ny Smålands Beskr. I: 544, 545)
här kan vara i fråga, utan Ærfccblskop Andreas Lanrentli
(Björnram, Lars1 till Isuäs son), hvilken dog 1591, afses, så
är sannolikt att Xandersson varit beslägtad med denue f. d.
Pastor i Gefle, sedan Biskop i Wexiö, sist Erkebiskop i
Upsala, följaktligen också med de ofvannämnde företrädarne i
Gouvcrneursembelet Lars Olofsson och Mårten Larsson
Björnram, men huru, känna vi icke. (Bergius väntade en
beskrifning om familjen utaf Stlrrnman, inen den har
uteblifvit.) Likaledes känna vi ej, när eller hvar J. Xandersson
fått sitt riddarslag, antaget, att Stlernmans bestämda uppgift
derom eger gruud. År 1569 vid Konung Johans kröuing
skedde det ej; och Konung Sigismund slog ej någon af
Svenska adeln till Riddare 1594. Hade Xandersson fått sin
rid-darkedja utrikes?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:31:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/23/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free