Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ysing, Conrad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 Ysing, Conrad.
Vi hafva begagnat tillfället af Yslngs namn Tur att
väcka häfüaforskarnes uppmärksamhet på frågan, ty ett
Universitets anläggning, äTven om hinder då möta för beslutets
verkställande, hvilket dock framdeles följer, förtjenar att
nämnas i häfderna, in magnis et voluisse sat est*).
Får Ysiug på detta sätt ett uamu, så må vi här anföra
det lilla vi om honom käuna.
Han var lödd i Örebro d. 2 Jan. 1637, son af Borgaren
och Handelsmannen i Örebro Gerh. Ysiug Arendtsson, en
Brehmensare fråu Stade, g. m. Karin Olsdotter. Hans
föräldrar egde ej blott Ysiugska gården 11 Örebro, utan köpte
omkring 1658 stångjernsbruken Walåsen och Hagerby.
Ysiugska gården bar sitt gamla namn ännu 1785, då tillhörande
Pehr VVesters arfvingar, hvilken Wester varit måg hos en
G. Ysings son. I Örebro kyrka ligger en grafsten öfver
nämnde Gerhardt Ysing, född i Stade 1603, död i Örebro
1672. Bland aunat talar ban ännu till grafstensläsaren
följande vers:
Tbeol. I. Dr. Preuss, Procapc. & profoss, honor., med honorar, al 300.
2. Lagus, prim. Prof. & inspccl. ord. Slip...... 000.
3. M. Körling, zugleich Græc. L. Profoss......tiOO.
Jur. Cons. 1. Ein guler D. Jur. aus Deulsclil. zug|. Pol. & Etliic. 000.
2. Lundius, zugleich Insp. Ærarii.........GOO.
Med. 1. M. Schlenius, zugleich Profoss. Math. iheor. . . . 000.
2. Conr. Ysiug, zugleich Profess. Physices.....600.
Subscripscrunl:
HEDVIG ELEONORA.
J. Klingstedt.
’) I Magn. Zeilleri Regnor. Svecia’, Gothiæ Magniqne Ducat. Finlandiæ
ul cl Livonia;, llremcnsis Ducat. parlis Pomeraniæ ad Svecos pertincntia
& urbis Wismariæ Descriptio nova 1656 (hvilken utsträckning hade cj
Sverige i den lidén?) klagas öfver studiorum infrcquentia in recenli. der
Dorpt anfiircs. Sannolikt var >13 delta Universitets tillvaro ganska litet
nyttig. Dä M. G. De la Gardie 1068 innehade Pcrnau Grefskap,
behöfva vi ej leta efter primus motor till ett Universitets inrättning i
Grefskapets stad, under del att 11. Oelreichs biographi (hlirofvan Lil. O.) visal
oss samme De la Gardies hufvudandel i Lunds Universitets anli|ggning.
Kanske är, då man känner Grefvens motparti vid denna tiden, ej heller
så svårt all uppleta hindren för ett Universitets anläggning inom hans
Grefskap, om man Hn ej kan närmare göra reda för uppskofvets grunder.
Vi erinra att Dorpts Akademi behöfde sednast återupprättas 1803.
All "ett präktigt Akademihus", — "ett redan upphygdt präktigt hus
såsom elt slotl i Pernau" — gjorde det år 1690 beqväinligare, all der
återupprätta högscholan. än i Dorpt, hvarest Akad.mihusct från Gustaf II
Adolphs dagar val förstörts i branden d. 22 Maj 1667, ses i A. Mollers
Dorpts Beskr. p. 48. 55. 67. Don branden i Dorpt väckte väl tanken pä
Akademi inrättningen i Pernau, der Grefven således erbjudit Slottet, förrän
rediictioncn del tog, till del allmännas gagn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
