Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åberg-Cronsverd, Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åberg Cronsverd, Olof.
120
ken General Hård blesserat, antingen med vilja it Kounogen
eller af våda, ocb "hade sannerligen dödat Konungen, om
icke all dee bråten af Janltzarer ocb Svenske tillsamman
bade kommit att stjelpa bvar på annan,n hvaraf kom att
Ja-nitscbaren sköt miste ocb "allenast skadde lite Konungens
skinn på näsan"’). "Men den hjelten sprang strax upp igen
ocb blef af några dragoner och dess doinestiker samt Öfverste
Chambers och Drabanteu Roos bulpen in i huset." Derefter
omtalas intet fallande, förrän Kungen, på Roos1 förslag, gick
or sitt bos igen, sedan man på detsamma tändt eld, "dd han
avancerade ftir fort och föll framstupahvarpå han
desarmerades.
Ennes*s adderande af både Åbergs och Roos’s
räddnings-värf vid deita tillfälle förfaller alldeles, då man uppmärksamt
läser Roos1, Fabrices m. D:s berättelser.
Af RoojTs berättelse synes som om ban först bunnil
fram genom trängseln till Kungen, då Åberg redan fallit till
marken ocb Kungen, i följd ar Åbergs bedrift ocb tall, stigit
opp, si att Roos ej vidrör Kouuugeus första fall, skottet,
hvilket skafde näsans skiun m. in., som Fabrice beskrifvit.
Roos meddelade Nordberg hvad hau, bort ocb sett, andra
fingo intyga bvad de skådat, ocb som Åberg var död, då
Nordberg skref, Ack N. ej kunskap om hans värf genom af
hjelten lngifvcn berättelse. Roos yttrar om första uppträdet blott
–-— "ty fläns Maj:t försvarade sig bra emot Turkarne.
Så snart fi. Maj:t kom så nära förstugudörren på huset,
steg H. Maj:t af hästen, hvarest (neml. vid förstugudörren)
jag hade nåden emottaga H. Maj:t, och strax fattade H. Maj:t
om lifvet och bad H. Maj:t stiga Inom dörren; men ban ville
intet, ntan svarade-. "Jag vill stå litet och se vidare hvad
Turkarne taga sig före." Väl kan det synas som om Roos ville
anses hafva mottagit Kungen vid afstigandet af hästen, men
då Fabrices berättelse, så specificerad, ej tillåter antaga den
’) Nordben; ytlrar: "Då Kungen kastade sig af hästen, sprang en
Ja-niUchar till och fattade honora i handsken; men H. M:t ryckte till med
<å stark force, alt icke allenast elghudskragen och bandsken gick
sönder, utan då Janitscharen släppte, föll H. M:t omkull. En annan
Ja-niischar ville i detsamma sätta Konungen pistolen för hufvudet; men som
m myckenhet af Janitscharer och Svenske kastade sig hvar på annan
"Iver H. M:t, så gick »kottet förbi. Kulan skarraje allenast skinnet
öfver ena kindbenet och näsan, och elden brände bort ögonbrynen. När
Konungen åter rest sig upp, bade Turkarne gått några »teg tillbaka, men
sköto innu lika, dock utan alt göra skada. Då kom Drabanten Axel
Bom* ... 6
biogr. lex XXIII.
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>