Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Ängel, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
AngbL, Johan.
Isaacl Angell band 1 hans skådepenning? (Dn Cange Famll.
Byz. p. 165.) Pà samma satt ses Chrlstns hålla
"Evangelil-boken" i preglen på en mängd Grekiska Kejsarmynt, ärvea
Comnenernas (L. c. p. 141), som då väl voro mest gäfve
och gängse I Väringalederna. Den heliga skrirt bade dock
äfven omlalat en Ängel med det eviga Evangelium i handen,
som härvid torde vara afsedd. Man jemnföre crncem carn
globolls i Magni Angett sigill (p. 35 bos Petr. Nlgr.) och
crncem cum globulis i Constantin! den pnrpnrburnes myntpregel
(Du Cange L. c. 115). Synes ej den ena grafsticklen varit
1 sina drag beroende af den andra? Vi ha ej 1
vesterländ-ska heraldiken kunnat träffa något annat dylikt. Men Sceptra
liliata (liljespirorna), der de ingått i stället för ems
globn-lata, äro, det medgifves, lika de vanliga vesterläudska. Att
änglabliden trängde från Grekland till Tyskland, har den
höglärde heraldikern Professor C. S. Theod. Berud 1 Bonn
satt utom allt tvifvel i Die dre! dcutscbcn Farben und eiu
dentsches Wappen 1S48. I Wiltekiuds Aunal. lib. I bos
Meibom p. 656 läses: in qvlnta (legioue) lpse priuceps
co-ramquc eo Angelus. penes quetn Victoria, deuso ngmlne
clr-cum^eptus L. c. Uti L. I. p. 641 förklaras Angelus betyda
en fana med en iinglabild och änglanamnet. Kejs. Henrik I
(919-936) förde i bufvndbaneret Michael; likaså hans soa
och efterträdare Olto I. Lärda Professorer i Tyskland hafva
försäkrat min vän D:r Fjellstedt, under det de med honom
rådfrågat på stora ßibllotbeker befintliga källor, att före
detta änglabaneret intet kejserligt hufvudbanér är nämndt t
Tyskland; örnen undanträngde dock der änglen, hvilken först
nnder Angelernas ätt hade blifvit hufvudbanér i Grekland.
Och det stannar ej blott vid sannolikheter, då Sveriges
hc-Töring i denna tid med grekiska förhållanden ifrågasättes.
Ett oemotsägligt bevis på en beröring mellan Grekisk och
Svensk cnltur vtd den ifrågavarande tiden möta vi t
Perlng-skiölds ättartal p. 74, der Kouung Magnus I förer ett
riks-sigill, hvarutur han tagit de 3 kronorna och insatt det
Chri-»ti Monogramm, som, blott något bättre gjordt, ej sällan
möter å Grekiska mynt. Man jemnröre Du Cange L. c. p. 40.
Kejs. Jovlani mynt och p. 86 Kejs. Manrlcil, och p. 27 Kejs.
Decentii, det sista myntet 1 näst sista raden, med de
figurerna i Konung Magnus I:s riksklämma, som måste vara
XP (chr), illa monogrammiserade, och A samt a (omega).
Denna betydelsefulla äudriug af det Kungliga Signetet måste
hafva stått I sammanhang med Konung Magnus åtgärd att
förvandla eo fri rlddarordeu till en Konglig Institution, dl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
