Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Ängel, Birger Petersson, vanligen kallad Brahe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
Ängel, Birger Petersson.
Mon. Upl. p. 33 kallas den äldre, hvarföre Birger Petersson
nllmännellgen kallas dottersson af denne Rldd. Magnns
Ängel, stundom, soin vi sett, förblandad med- Magnus d. y.
Ängel (Joh. I:s son).
Redan innan Birgers kusin Israel And, som efterträdt
Birgers far, lemnat Lagmnusdömet i Timida ledigt geuom
sin död 1293, var Birger Hr Israels efterträdare; redan den
11 Juli 1294 kallad Lagman. Hr Birger synes hafva
tillhört dem, som studerade juridik i Paris, der kusiuen And.
And ökade anslaget till det communltct, Domprosten Björn
grundlagdt. Säkert är, att han emottog embetet med klar
Insigt af reformers behof t då varande Svenska lagsktck och
gjorde om detla behof flera framställningar för Konung
Birger, den II—16-årige! Snart bevektes Konungeu att råda
bot och Birger med siu kusin Domprost Anders vid
protokollet, befann sig snart såsom Ordförande i en lagcomitd,
som uppgjorde den redaktion af Uplandslagen, som Professor
Schlyter sednast utgifvit. Den främste af Rikets Laginäu
skulle un, t samråd med gamla lagerfarue män, upphäfva
gammal, stifta ny och sammanfatta så uppkommande lag.
Ehuru man Lände jus romanum och sjelfve liistorieskrifvarne
rj längesedan förfäktat alt det vore onytligt att ransaka i
hedningars häfder, yttrade den Comilé, der Birger förde
ordet: Hvad vi (lnna i hedningen Wlger Spas lag, soin
behörigt är, det sätta vi in i bok denna.
Här inarbetades både grundlag och kyrklag och allmän
Ing och synes ett djupare intryck af Chrlstendomen här låta
spara sig än t. ex. i Östgötalageu, oaktadt Cbrislendoiueu der
liade vida äldre anor än vid Upsala högar. Då
üslgöta-la-garne ännu ställde trälen främst bland säljbar bo-skap,
förhöll Uplandslagen försäljandet al’ Christen träl. Väl kan
man ej med Reuterdahl (i Kyrkhlst.) tryggt utropa: "och
Chrlslne voro de alla"; ty troligen kunde der flnnas Ryska
och Esthnlska krigsfångar o. d., som voro odöpte och soin således
fingo fortfara att vara trälar; men hufvndslaget var dock
vunnet, och Rculerdabl kan vittna (K. Ilist. 2: 311), alt
trälarne försvinna i Sverige t första tredjcdeleu af 14:de seklet,
således just under l.agmaii Birgers verksamhetstid. Det
lände bonum till evärdelig ära! Och liau hade på långt när
rj de krafter att använda, soin Nordamerikas abolitiouister
iiu kunna sätta 1 rörelse, ehuru de på långt när ej uuder
1/3 sekel hunnit målet så nära som denne Lagman hann på
vida kortare tid. Han satte främst den grundsatsen:
Chri-stui valdt sålder och löste dermed alla Christna; och förklä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
