Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ödmann, Samuel Lorentz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ödmann, Samuel Lorentz.
305
I unga sinnen gjöt du mäktigt
Lågande kärlek för dygd och sanning.
iMan märker af allt, att Ödmann var stor för sina
samtida vid högskolan. Och likväl ansåg Rogberg, att dervid
fratnburos blott vördnadens och tacksamhetens enkla ofTer åt
den store läraren, väntande 1 framtiden tolkar, som sknlle
förmå mäta hans höga och utmärkta förtjensters omfattning,
rätt uppskattande deras värde.
Äreminnenas tid är förbi. Historien sträcker sin
granskning äfven till andra än konungar och ministrar och
härförare. Det hjelper ej att herrar ar pennan i äreminnen
förstora hvarandra. De, som ej tåla denna granskning, må
talla. Ödmann tåler den. Ätven de, som nu predika
dogma-tikeu i sitt djup med Bibleus~egna ord: ärven de, som nu
utarbeta nya Handböcker, der de söka, så vidt möjligt är, att
utmönstra mycket, som man under Ö—uns smakregemente
kunde inröra 1 liturgieus tungomål: ätven de som vid örverseende
at en psalmbok, hvilken blifvit för många ett Erisàpple l
församlingen i stället för "ett gyllne äpple i slfverskålen,"
käu-na den största svårighet att göra Ödmanns psalmer
uppbygg-liga rör den vid Bibleus poesi uppfödde; kunna dock alla
erkänna, att Ödinaun för dem är en at de både på ungdomen
och tiden inflytelserikaste Universitetslärare, som vi någonsin
egt, liksom en ar de största tbeologerna för sin tid. Utom
honom, som ville sätta den nya vältaligheten "jemte," meu
ej "< stället för"1 den gamla dogmatiken — monne ej
reformerna I det kyrkliga under det första decenniet ar vår nya
frihetstid (1809—1819) skulle bliTvlt likartade med dylika
i sydligare protestantiska kyrkor, hvilka torde vid den
nödvändiga reaclionen ej kuuna räddas rrån söndersprängning?
Kunna yi reformera reformen, utau att revolutionera kyrkan,
så liar Ö. deraT större förtjenst, än reformens coutratres t
Handboks-och Kateches-departementerna. Ö. torde dock varit
störst som Naturforskare. Ilade ban med bevarad helsa kuuuat
sättas på en Linnes stol I Zoologien jemte Thunberg I
botaniken, så skulle sannolikt desse 2 Linnés lärjnugar och landsmän
tillsamman mäktigt deltagit i förökande af det arf, Linné
lemnat, ej blott verksamma att uppgöra inventarium på
skatterna. Skulle ej Sverige då, utan Interreguum, stått i
rrärn-sta ledet, när Linués verk i Europa fortsattes*)?
Som Geograph och Ethnograpli egde utan tvifvel Ödmann
") Bland Tillägg vid verkets slut, se Hr Profess. och Comincnd. Sv.
Nilssons yttrande om Ö—nn såsom Naturforskare, bifogadt några utdrag
ur Ö—nns bref till denne sin högt värderade yrkesbröder.
BIOGR. LEX. XXIII. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
