Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örnefot, Jacob Ulfsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342
Orne fot, Jacob Ulfsson.
menterna, så förtjena de ock jnst att straffas med hänseende
ttll dessa, så att de bortryckas (från sacramentema) genom
brådöd."–Derpå förmanas en hvar att börja
tidsförbättringen med sin egen förbättring. Det första
hjelp-medtet vore att bemöda sig om att vinna ett godt samvete
och rik delaktighet i nåden. Så hänvisas till
Parisercancel-leren Gersons c. 16 om den första sanningen, som är: Herre,
jag har syndat . . . Den andra: Jag vill med din hjelp göra
bättring, så att jag ej faller i synd. Den tredje: Jag vill
inför Gnd och i den helga moderliga kyrkan bikta med all
uppriktighet. En sådan kan frälsas, äfven om han doge
utan confession och prest . . . Detta efter Gerson. Det
andra hjelpmedlet: att med en andaktsfull erinran om Christi
lidande hvarje natt väpna sig, tryckande korstecknet på
pannan, ocb säga: Jesus af Nazaret, Judarnes Konung, såsom S.-t
Bernh. säger i sin utläggning af Höga visan: när jag
kommer ihåg ett så mäktigt och verksamt läkemedel, förfäras
jag för Ingen sjukdomens svårhet etc. Det tredje hjelpmedlet:
att man 1 tre bönestunder hvarje dag beder: Psalm 115:
Herre! du bar brutit min band etc., dervid glossa ordinaria
må ihågkommas eller desse Cassini ord etc.....Jemte:
’ Vår Herras Jesu Christi frid och kraften af hans lidande"
sàtles visserligen, enligt katholska orthodoxien, korsets
tecken, Jungfru Mariæ integritet (som betingade, i den tidens
mening, Christi inenniskonaturs syndfribet), öfverskriften
ofvan Christi kors, såsom elt vapen mot synliga och osynliga
fiender med mera; men ej möta vi här den crassaste
kloster-orthodoxien från denna tid. Statsmannen kan ej alltid
sägas fullt hemma, der theologen framstår. 1495 sänder ban
S. Eriks banér mot Hyssen och 1497 ett refben, taget ur S.
Eriks sllfversarkophag, mot Turken. Det sednare ombads at
en påflig Legat med stor ifver. När J. U. öfversätter
Ger-son, som är en af mystiska theologiens hufvudmän, ega vi
skäl att antaga, det vår Erkebiskop tillhört samma scbola.
VI ha då, för hans bedömande såsom theolog, anledning att
erinra, det Gerson kallats Doctor Cbristianisslmns bland
du-ctores subttllsslmi, angelici etc., och att Gerson, enligt den
pbilosopbieus historiker, jom sist bedömt honom (E. A.
Schröder 1 Handbok I philos. historia v. 2: p. 583—586), "fattat
den mystiska theologlen såsom en erfarenbetsveteuskap,
grundad på den inre erfarenhet, som fromma själar hafva om
Gud ocb det gndomliga väsendet, eller det hvaraf ingen utom
dem kan hafva en åskådning. Han drogs deraf till den sköna
sfulsais, att om pbllosophien är den till vetenskap upphöjda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
