Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örnfelt, Jonas Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
örn FELT, Jonas Fredrik. 375
försvar en mindre kraftansträngning af Generallsslmus ocb
Arméen, misstänkte de en öfrerlaggd slapphet, på det att
folkets röst skulle högljudt kräfva mera makt hos Styrelsen,
och när detta botemedel svårligen kunde emotses såsom
möjligt, förrän spiran halkat ur Drottningens i hennes Gemåls,
den gamle krigsbussens hand, så var svårt att förekomma
misstanken, att arméen, tillgifven Hessiska partiet, ej ville offra
elg för det närvarande, men deremot vore färdig till all
uppoffring för en förändring, soin ansågs leda till det mål, dit
man syftade — rikets räddning genom en fri konungamakt.
Ö. som oemotsägligt var eu af Prins Fredriks män, blef
härunder Amiral och Friherre (1719) och likväl vid samma tid
anklagad inför en Commisslou med Amiral Grefve C. H.
Wachtmeister som Ordförande. Fant anförer att Ö—t hade
suttit sjelf tredje I den Hehnsköldska krigsconseljen, som
nnder Drottning Ulrlca Eleonoras korta regering sprängde 7
galerer och 2 pråmar af 40 kanoner hvardera och sänkte vid
Strömstad trausportskeppen för att ej bli 2 à 3 Danska
örlogsskepps rof. Thor Grafström skrifver i sin förtjenstfull
gradualdlsputatlon, att Tordenskjöld fått ett ökadt mod
sedan ban ej mera fann på Elfsborgs fästning den bjeltemodige
Lillie, utau öfverste Gadde, ocb att så fort Danska flottan
ej syntes utanför elfsmyuningen, gafs befallning af Amiral
Ö—t att Indraga den af Rebuskjöld befallda patrnllerlngen
såsom numera öfverflödig. De 2 dittills vid patrullerlngeu
använde Eschalouparne skickades då till Kippholinen och
Öf-verön, hvarifrån communication hvarken hölls med lastningen
eller Amiral Örnfelt, som låg med Svenska flottan t
Götlie-borgs hamn. VI veta utgången. Likaledes torde ej vara
okändt, att Cominissionen syntes vara satt efter den
Wall-qvistska definitionen, "för att få inlet gjordt." Dock dömdes
både Örnfelt och en Öfverste Gädda m. fl. till pennlugeböter.
Efter dessa hjeltcbedriftcr kom Ö. att stifta lagar vid 1719
års riksdag. I Secreta Utskottet nämndes s. å. huru sjelfve
Ö. hade måst ställa cant|on för sig, då ban slutat contract
med Kongl. Maj:t, hvarföre nu inga undantag borde göras.
Sjelf påminde ban på Riddarhuset, huru det ej var rätt att
blott husegare i Stockholm och Götheborg skulle i
regcrings-ärender ega lika votuin med possessionater, anseende, att
öfrige stapelstäders adlige husegare skulle hafva lika rätt;
men plurallteten samtyckte till Landtmarskalkens förslag.
Sedan förfäktade hau att eu præscriptlonstid borde vara,
hvarefter kammarrevisionen ej skulle ega rätt att komma
med anmärkningar, emedan ingen annars kunde vara säker
för efterräkniugar. Sedan kom mau med anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
