Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örneklou, Pehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394
Ö|IHEKLOU, PBAT.
löje. Det Var säkerligen afvoghet mot anttartstokraten, som
härvid mest uppblossade. I en tid, då en ang Friherrinna, gift
med en Landscanzllst, knnde fi plikta 1,500 R:dr om bon af
höflighet lemnade sin Landshöfdingska såsom blott adlig, ja sin mor,
såsom ej ar titrerad adel, plats före sig vid ett bord, var det
ej ntan all anledning, att, sedan rangordningen utkommit och
böjt bördsanspråken Inför embetsmannavärdigheten, Ö. äskade
en förklaring, att bnstrnn egde sin mans rang. Också föll
Kongl. Maj:ts resol. d. 4 Dec. 1680 rörande rang för
embetsmäns hnstrnr, oaktadt Ö. ej på Riddarhuset kunnat få sin
motion upptagen, utan blott nedhyssjad med så grofva ord,
att Rlddarbnssekreteraren fann oridderligt att dem 1
protokollet intaga, ehuru Axel Sparre, som fällde dem, sjelf var
nog oblyg att begära dem Införda.
I vigtigare frågor kunde Ö. hämnas på löjet, som
nedtystade hans motion inom ståndet. Han satt nemligen i den
mäktiga "Stora Commisslonen", som hade till och med do
utrikes ärenderna att vårda (Fryx. Haudl. I: 404). Den
dömde utan appell öfver all administration t Kungens
omyndige år. Han satt emellan General-Tullförvaltaren Brynte
Cronskjöld (om hvilken Stjernhjelm hade sagt högt vid Grerve
M. G. De la Gardies bord, då denne frågade hvi Cronskjöld
var så fet och Stjernhjelm så mager: den, som har stulit
något, bar något, och den som läslt något, vet något), samt
Mårten Reutercrantz, som dog nuder riksdagen, "ej uden
soopjou af förgift," enligt Danska Ministerns rapport till sin
knng. Vid riksdagens slut, då ü. jemte Commisslonens
öfrige medlemmar uppvaktade Kongl. Maj:t, kom Borgmästaren
i Stockholm ar sig i sitt tal — och "slöt precist der som han
stadnat" — (Fryx. Handl. Is 421), då Ö. 1 bortgången bier
fast vid en spik, och då ban länge hängt och logen ville
hjelpa bonom lös, måste ban rifva "kjolen 1 söudcr, då
kjolen bier bengendes, ineu karlen slilp med nögen och baer
rflgg." Dylika anekdoter visa att "opinionen" gerna hade
ett öra rör allt, som rramställde Commissiousherrarne i en
löjlig dager. Förrän Konung Carl sträckte sin räfst ända
till enkor och barn, äfven der desse ej haft någon fördel af
det öfverklagade regeringsbeslutet, hade Ö., Conrad
Gyllenstjerna och en Grass ifrigt förfäktat denna
vedergällningsteori.
VI känna ej nog om Ö., rör att knnna bedöma de
olyckligas domslut om honom. Utan allt lycksökeri knnde man
då, som i andra tider, bli "Aristokratrördömare". De som
rramträdde såsom Konung Carls redskap, torde till ej ringa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
