Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östgöte, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Östgöte, Nils.
433
Äfven liar Magister O. sagt: att ingen religiosus bär
tigga, ty i V Mos. Ii. XV Cap:s blir jan läses: och skall
allsingen tiggare (mendlcns) vara ibland eder.
Svar: detta gäller ora Judarne såsom Lyra anmärkt;
men att religlosl särdeles af Prcdiko- och
Frauclscaneruiun-karnes *) Orden få tigga, det se VI af S. Thomas 2:a. 2:dæ
g. 187 Art. 4. 5.
Äfven har Mag. 0. sagt: att ingen blir sätta sin
förtröstan på någon menniska såsom beata virgo eller något annat
helgon, utan allenast pä Gud, enligt Jcrem.Ylule: förbannad är
den man, som förlåter sig på mennisko etc.
Svar: Det nttrycket bos Jeremias förklaras om Sedechla
jemte folket (popolo), som höll med honom, då han
hoppades på hjelp af Egyptens Konung emot Nabngndonesor och
misströstade på Guds gudomliga hjelp; men att trösta på cn
menniska, da grnnden dertill ligger 1 förtröstan på Gnd, är
ej ett ondt, enligt Lyras **) utläggning af nämnde ställe
hos Jeremias, hvarom äfven kan ses S. Thomas 2:a. 2:dæ
17 Art.
Äfven lär Mag. 0. att predikandet Ur i Guds församling
det förnämsta, och vigtigare än Gudstjenstliga celebrationer.
"Thet gaar ringa til at messa.’"
Svar: Thomas i sina Sententlar. articull visar dock, att
consccratlonen af Christi lekamen och blod är actns
princl-palis i Gnds församling.
[VI må erinra, att den stridsfrågan, som ventilerades mellan
Mag. Olaus och Doct. Nicolaus, åter synes väckt i Skandinaviens
Lutherska kyrka nil vår egen tid. Eller står ej här D:r N. med
sin Thomas af Aqvino på samma .linea, som Grundtvig 1
Danmark och Wexels i Norge? Är det icke Haugianerna
Inom Norska kyrkan, som här åtagit sig Mag. Olai Petri
sak, liksom vi vid ULFSTAND, PEDER GALLÉ,
anmärkt, att dc s. k. Läsarne bland allmogen 1 Norrland 1
frågan om tro ocb rättfärdiggörelse upptagit Olai Petri lärosats,
*) 1 Hamll. rör. Skand. Historia XVII p. 136 läses: Maxime dc
ora-tionc predicatorum & 6: orum. i rcgistraturen står sannolikt ej 6 utan F.
(Franciscanorum) clier något annat tecken, som utmärker det mindre
brödraförbundet, här ställdt jemte det större.
"*) Red. af Handl. rör. Skand. Hist., har här i noten (under secundum
liram satt "’) Lyram (Sc. propheticam"). Den som minnes det allmänt
upprepade: "Si Lyra non lyrasset, Lutherus non saltasset", förstär lätt, alt
frågan är här om en Lyra »lasculini generis, om Nicolaus de Lyra, en
Franciscanermunk frän Lire eller Lyre i Normandie, "Doctor planus &
utjlis", som i 85 böcker commenteradc bela Dihlen, död 1342 eller 1349.
BIOGR. LEW XXIII. 28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
