Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Brahe, Pehr, d. ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 Brahe, Pehr, cl. ä.
ocL dåd • . . När K. Gustaf kom till regementet, var foga
vett och kunskaper uti kvad som hälst; derföre måste han
anlita utlänningar .... Efter K. Gustafs tid hlef här 1 Sverige
under flere generationer en grtindelig lärdom hos enhvar." I
hvad man detta omdöme passar in pä Grefve Pehr, blifva vi
saart i tillfälle att visa; men han var ej endast en duglig,
han var äfven en redlig man, soin ville Wasarnes Lästa, och
som till och med under förföljelser, hvilka honom öfvergingo,
ej var föremal för de misstankar, hvilka skuggade den öfriga
adelns förmenta afsigter mol arfföreningen. "Med redligt
tillstyrkande och medarbetande af några, mestadels de förnäma,
var det som Konungen proponerade och vidtog steget att
inskränka Hertigemakten ; nemligen Herr Svante Sture och Herr
Pehr Brahe, hvilken utförligt talte vid Ständerna härom;
tvenne ärlige, gode Herrar, då de voro sig sjelfva lemnade; . . .
varande det Brahen och Sten Ericsson, som Konungen mest
rådgjorde med den första tiden af sin regering." På Arboga
riksdag "handlade Per Brahe med den menige man uti
närvaro af månge bland Adeln, om den Konungsliga arfsrätten, att
den måtte insättas i Sveriges lag, och att Furstarne måtte
komina in i Biksens Råd, det den gemene man gerna
samtyckte , och derom hade Herr Per Brahe samma dag en
oration, och sedan han ute var, blefvo många artiklar af en
Sekreterare nppläsne om samma handel, som Hr Per Brahe hvar
för sig uttydde, och utaf Sveriges lag och andra goda skäl
och exempler förklarade och beviste." Härolder och
trumpetare utropade, att Konungen var sinnad vid sin kröning gifva
P. Brahe och tvenne andra (Sv. Sture och G. Roos)
Grefve-namn och stånd, hvilket äfven skedde. Konungens ynnest hos
Adeln, som han vunnit genom att inskränka Hertigarnes
rättigheter och sänka dem till Herrarna, förökades, "då hans
Maj:t upprättade för sina närmare och fjermare fränder
Grefve- och Friherre-dömen, och det vid kröningen med stor
prakt, kronor och mantlar; dock af denne Konungen
försigteligen med obetydlige Grefve och Friherreskap, samt endast
nästan som en titel för hvarje äldste af en sä upphöjd ätt,
så att sönerna buro titeln näst intill. Desse store Herrar, så
väl som hela Rådet och de Riddare, som Konungen slog,
betjente K. Erik XIV vid hans kröning i likhet med det
ceremoniet som Romerska Kejsaren brukar vid sin; och hvilket
sedan allt stadigt så förblifvit hos oss. Grefvarne fingo sig
vissa härader eller gods anslagne till Grefskap med
jurisdi-ction deröfver, och rättighet att derur uppbära all Kunglig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
