Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Brahe, Pehr Abrahamsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 Braiie, Pehr Abrahamsson.
Förmentes derinne vara en stor skatt, kvilket likväl icke så
var. I Würzburgs stad gaf Konungen mig mitt afsked till
Sverige, och att jag ville gå i Rådet och bivista Hofrätten.
Så efterkom jag Konungens vilja, dankade af utur fältet och
gaf Fr. Stenbock befälet öfver Regimentet ute på fältet vid
staden Würzburg; drog så hem."
Berättelsen skyndar framom ett tiotal af år, då Grefve
Pehrs idrotter äro af den art, som smyckas med
eklöfskran-sen. Förut må dock i största korthet nämnas om de åtgärder
Gr. Pehr under Christina och Carl X Gustaf såsom Riksdrots
vidare vidtog för tryggandet af landsgränsens säkerhet. Ar
1645 förrättade Brahe utskrifningar och talade med
allmogen , för att göra den villig till de bördor, som kriget
erfordrade, beordrade L. Kagg mot Hisingen, på hvilken ö tvenne
skansar af fienden utrymdes, hvarefter denne drog sig till
Bohus, af detta slotts höga och fasta belägenhet skyddad för ett
anfall. Det var Gr. Pehr, som, vid underrättelsen om att den
af De Geer utrustade flottan låg i Kattegat, begaf sig ditut,
och uträttade, att flottan styrde genom Öresund och förenade
sig med den Svenska. Den skyndsamhet, hvarmed föreningen
mellan flottorna verkställdes, är det, som här åberopas såsom
en Drotsets förtjenst. Under Carl X Gustaf var han Director
öfver Militien mot Danmark och Norige, ledde till en början
från Wisingsborg försvarsanstalterna, men då Hallands
invånare misstänktes för devotion för Danska Kronan, uppehöll
han sig i denna landsort, under det han vidtog anstalter, för
att mot fienden trygga Småland och Westergötland.
Högqvarteret stod till en början i Laholm , hvarifrån han företog ett
infall i Skåne, och nedergjorde större delen af de tvenne
compagnier Snapphanar, som partigängareu Sven Påfvelsson
anförde. Ett tåg mot fiendens förskansningar vid Engelholm
blef utan resultat, emedan artilleriet ej i sådan hast, som
uppbrottet skedde , kunnat medföras, och att längre dröja
förbjöd bristen på fourage. Svenska lägret flyttades först till
Skottarp, sedan till Halmstad och derifrån företogs ett tåg
mot Laholms slott. som blifvit af Danskarna intaget. Uti
ett slag vid Laga ån hade Svenskarne öfverhand; men
Westergötland, som hotades af en från Norige inryckt
militärstyrka, påkallade Grefvens hjelp och närvaro. Så snart han
blott visade sig, aftågade Danskarne till Hisingen. År 1637
anbefalltes han, att efter möjligheten vaka öfver
skeppsflottans tidiga utrustande, "militiens tarfvor," och hvad vidare
körde till "fäderneslandets tarfvor."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
