Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brask, Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brask, Hans.
3S
botades. I förra afseendet påminna vi om Lans förbullande
vid domen öfver Erkebiskop Gustaf Trolle, hvaraf ß. anade
sorgliga följder, efter hvad man ser nf dennes under
vaxsi-gillet lastade protest: "detta är jag nödd øch tvungen till."
Protesten räddade äfven honom, när i Stockholms blodbad de
öfriga domarnes hufvuden föllo. När Gustaf Wasa reste bela
Sverige mot Christian II:s tyranni, blef Biskop B. sittande
stilla på sitt befästade slott Munkeboda (Norsholm), vid Roxen.
Af honom berodde mycket; ty man trodde , att bela
Oster-göthland skulle omfatta det parti, till hvilket Biskopen slöt sig.
Gustafs kloka hetänksamhet afböjde derföre Arvid Westgötes
öfverilade förslag, att använda väld, såsom man ser af dennes
yttrande: "Det kostar blott en dagsresa till Munkeboda, sa
skall väl den saken göras god." Gustaf tillskref i stället
Bi-skopeu om rikets tillstånd, begärde fa veta hans tänkesätt,
och endast i fall Biskopen dröjde med sin förklaring,
hotade Riksföreståndaren honom med, att ban hade gäster att
förvänta. I Skärkinds prästgård möttes B. och Gustaf Wasa,
dä den förre svor Riksföreståndaren trohet och lydnad ,
lemnade i hans tjenst en del af sina manhaftige män, och följde
honom sedan till herredagen i Linköping. Under K. Gustaf I:s
regering vittnade de råd och foreställningar, som B. öfver
allmänna angelägenbeter aflat, om den skarpa blick, hvarmed
ban uppfattat Sveriges ställning till sina grannar och äfyen i
allmänhet folkets önskningar och behof. Merändels, när hans
råd i statsärender, (vi tala ej om de kyrkliga), följdes,
befunnos de vara gagnande. B. afrådde Konungen (1523), att
lyssna till de från Danmark skickade sändebuden, hvilka
skulle anhälla om Sveriges hjelp till eröfringen af Malmö. Han
skref, att sändebuden kommit, för att återfå Bleking och
Viken med fagra ord, såsom ofta tillförene skett, eller ock af
fruktan för att K. Gustaf, sedan Finland var återvunnet,
skulle vilja bemäktiga sig Skåne. Han rådde Konungen att ej af
dem lata sig narra, utan begagna tillfället; ty "ovisst är, när
en annan tid kunde vara sådant tillfälle att komma Kronan
till sitt land igen, som nu vore, om det ej fördröjdes." Att
Gottland blefve lagd tunder Svenska Kronan, dertill sökte B.
genom ständiga påminnelser förmå Konungen. Straxt efter
Konungavalet i Strengnäs, ber ß. Konungen "betänka om Gottland;
ty Norrby var der 6 à 700 man stark, och vore att befara,
att om Christiern sände någon makt från Danmark, blef
Gottland så bemannadt och bespisadt, alt det sedan blef värre att
återtaga, än det nu vore." Pä mötet i Wadstena (Jan. I5"24)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
