Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Borg, Per Aron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
ß o r q , Per Aron.
dess öfriga kamrater, utan bestämd emidoj, likväl försedd med
transport-resolution, alt, med beräknandet af tjensteår, söka
sig in pä hvad annan Expedition af Konungens Cansli soin helst
önskades; detla verkställdes också 1802, då han började
tjenstgöra säsom E. O. Canslist uti den såkallade Inrikes
CivilEx-peditionen af Konungens Cansli, der han 1803 blef förordnad
till Copist; 1803 till Canslist och 1809 till
ProlocollsSekrele-rarc. Härvid slutades också efter 10 års tjenstc-uppvaktning
(utan att hafva hunnit till någon lön eller ens något hopp
derom förrän i aflägsnare tider), hans arbete i Statens tjenst;
icke till följd af begärdt eller erhållet afsked, utan för att
ledigare kuuna utveckla och gagna i den befattning, ban redan
nägon tid förut i mensklighetens tjenst sig sjelf ålagt.
Icke långt efter sitt inträdande pä tjcnstemanna-stråten
fann ban, åtminstone på den väg han gick, sysselsättning nog,
men ingen för silt hjerta, ingen heller för sitt studii-begär, och
var på vägen att återvända till lärdomens högsäte, för att der
vinna sig vetcnskapcrnes lager och Läkarens sköna
verksam-betsförmäga; men han gick en afton, att fördrifva sin
grubblande ledsnad, pä spectaklet. Dramen "Abbé de l’Epée,"
som då uppfördes, gjorde på honom det djupaste intryck och
verkade den bestämdaste föresats, att ban från deuua stund ickc
skulle arbeta på eller för något annat än att också blifva en
de l’Epée. ölen buro skulle han träffa källor, derur ban
kunde hemta de kunskaper som dertill fordrades? Ingen af dem
ban rådfrågade kände något om eller uti denna interessant
afdelning af menniskobildningen. Hans trängtan stadnade
länge ouppfylld uti vidsträckta forskningar. Slutligen lyckades
det honom att uf i Upsala Akademies bibliothek finna en
disputation, som vidrörde detta ämne och som äfven gaf
anvisningar på några utländske lärde, hvilka behandlat detta ämne.
Han skyndade alt förskaffa sig dem, och nu fördjupade han
sig i detta studium och begrundande. Efter någon tid tyckte
ban sig något när känna hufvudprincipcrna för den
intellec-tuella Döfstumme - undervisningen och uppg jorde, efter
sammanställningen af flere auetorcrs uppgifter, slutligen det
syslem, som han trodde bäst kunna lämpas på Svenska språkets
genius ocb lättast vara verkställbart i vårt land, tilläggande
äfven härtill Elcverncs tcchniska eller slöjd-utbildning,
hvar-roedelst dc, jemte förståndets odling och hjertats ädlare daning,
på en gång skulle baua sig utväg för framtida utkomst och
sjelfbestånd. En idéc, som väl ej var antagen i främmande
länder, men som ban ansåg lämpligast i elt af naturen icke gyu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
