Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Brahe, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B k a ii k , Erik.
147
BRAHE, EBIK.
Född i Stockholm d. Juni 1722. (Föräldrar:
Capite-nen vid K. Lifgardet Grefve Nils Abrahamson Rrahe, död
d. 3 Sept. 1722 och Grefvinnan Fredrika Wilhelmina
Stenbock, död d. 6 Fehr. 1723). Redan i den späda åldren
beröfvad sina föräldrars omvårdnad, uppfostrades ban först hos
Gr. Pontus De la Gardies Grefvinna, sedan hos sin Farfar, Gr.
Abrah. Brahe, derefter bos sin Faster Ulrika Juliana ßralie.
Begaf sig 1732 till Upsala, der ban uppöfvade sig i språk
och vetenskaper, tamt höll 1739 en Oration de Gustavo l
Suecorwn Rege a summa miseria turpissimaque ser vit ut a
patriam suam liberante. Gjorde 17-40, i sällskap med
Majoren Stjernmarck, en resa ikring Sverige. Ryttare vid Norra
Skånska Cavalleriet 1741; Corporal s. å.; Cornett s. å.;
Lieu-tenant 1743. Åtföljde 1744, såsom Cavalier, den
beskickning, som afgick till Berlin, för att till Sverige öfverföra
Prinsessan Lovisa Ulrika. Ryttmästare 1743; Major 1747.
Major vid Lifreg. till häst 1749; Öfverste-Lieuten. 1730.
Förestod vid 1732 års riksdag, såsom äldste Grefven, under
Landtmarskalkens nästan beständiga opasslighet, hans embete.
Öfverste vid Lifgardet till bäst 1732. Hade vid 1733
år-Biksdag 414 röster emot 591 till Landtmarskalk. Blef för
delaktighet i en anläggning, som åsyftade alt utvidga
Konungens magt, efler Riksens Ständers dom, halshuggen på
Riddarholmen i Stockholm d. 23 Juli 1J56 och begrafven i Ö.
Ryds kyrka.
Det berättas, att Grefvinnan Brahe, hvars belägenhet var
så mycket mera ömmande, som hon bar en kärlekspant under
sitt hjerta, med tårar, böner och knäfall sökt hos den
mäg-tige Grefve Fersen utverka sin nians räddning, och att det
var i samma hus. der Gr. Fersen med köld afvisade den
bedjande makan och modren, som sonen, Gr. Axel Fersen, 1810
undan folkets raseri förgäfves sökte en üllllygt.
Brahe författade kort före sin död en Instruktion för sin
son *), der det ibland annat beter: "om du eljest kan föda
dig, gå icke uti tjenst, och tag ej brödet bort för den
fattigare, utan lef af ditt egil. Var mon oin friheten och lagens
bestånd. Ära Konungen, men sök icke öfverhetens förtroende,
*) Warmholtz (6374) lemnar derhän, huruvida denna skrift är
aulheutik; Gjörwell (Sv. Mercur. Juli 17 56 s. 47 ff.) sätter det icke
i fråga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
