Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Celsius, Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
Celsius, Anders. 257
lens sken 520,000 gånger starkare än månans, ock vid
middagstiden 150 gånger starkare än vid horisonten. Då han anlände till
Paris, fann han de lärde i den envisaste tvist om Jordens
figur: somlige trodde, såsom Newton, att hon vore platt vid
polerna , andre åter tänkte sig henne, i enlighet med Cassini d.
yngres mening, såsom en sphcroid. C. föreställde desse herrar,
att denna äfven praktiskt vigtiga fråga endast kunde afgöras
gcnoin gradmätningar, cn under æquator, en i grannskapet af
polen. Förslaget vann bifall ban sjelf anmodades att jemte
Maupertuis och fyra andra Franska lärde företaga mätningen
vid Torneå. C. reste öfver till London, för att hos Graham
i London beställa instrumenter, mötte sina lärda rese-kamrater
i Dünkirchen, hvarifrån de begåfvo sig till Sverige och
derifrån till Lappland, 1750. Resultatet af mätningen blef det,
att en grad der verkeligen var längre än den Picard afmätt i
Frankrike, och att Newtons mening, i stället för en blott
gissning, numera blef en afgjord sanning. Cassini, hvilken
sålunda fick orätt, sökte likväl väcka tvifvelsmål om
tillförlitligheten af denna mening, men dessa vederlades af C. i en
försvarsskrift. Konungen af Frankrike anslog honom en årlig
pension af 1000 livrés, och skänkte honom den vid Torneå
nyttjade quadranten. Sion vid återkomsten till Upsala saknade
C. ett Observatorium, utan hvilket han icke kunde trifvas:
ban uppbygger i sin trägård ett sådant: men arbetet går
långsamt; han ligger under bar himmel; sköter vetenskapen och
glömmer en annan, ej mindre angelägen skötsel, nemligen den
vard en svag helsa fordrar vid en kall och genomträngande
luft. Ändteligen blir delta lilla sfjernkikeri färdigt: men C.
var dermed icke nöjd; det var för trångt och otillräckligt
Han behöfde ett bättre, och föreställde nödvändigbeten deraf
i cn särskild af trycket utgifven skrift. Förslaget blef gilladt:
medel blefvo anslagne och Upsala Observatorium färdigt 1740.
Med förnöjelse kunde nu C. öfverlemna sig åt sina
observationer, igenom hvilka ban spridde nytt ljus öfver planeternas
gång, kometerna, stjernornas aberration, ljusbrylningcn m. m.
Om magnetens missvisning anställde ban öfver 0000 rön, och
meddelade ifrån 1720 cn kedja af meteorologiska
observationer; i förening med Graham anställde ban jemväl rön om
tyngdens olikhet under särskilda breddgrader, hvarigenom blef
afgjordt alt 10,000 skepp:d jern, förda från Stockholm till
London , förlora under vägen i sin verkliga vigt 6 skepp:d, hvilket
dock icke märkes, emedan vigterna förlora af sin tyngd i
samma proportion. Det var på C:i föreställning, som K. 3Iaj:ts
skrifvelse af d. 50 Jan. l750 utkom om Calcndarii förbättring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
