Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Christiernin, Pehr Niklas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Christiernin, Fehr Niklas.
CHRISTIERNIN, PEIIR NIKLAS.
Fö<l<I d. 27 Juli 172a. Fadern var Prosten i Vester
Fer-ncbo, Peter Christiernin Student 1734; Pliil. Mag. 1752;
Doecns 1730; Oecon. Adjunet 1730, Juris Doct. 1703, Juris
Oecon. et Conim. Prof. 1770; ingick sedan tjensfebyte med
Prof. Frosterus, och blef sålunda Loar. et Mctaph. Prof. 1772.
Prest 1777. Pastor i Öfver- och Ytter-Gran 1787. Död d.
24 Fehr. 1799. Gift ined Biskop Kjörnings dotter, Inga
Elisabeth. Barnlös.
Såsom förf. sysselsatte sig Chr först med Finnnserne och
Vexclcursen, i hvilka ämnen hans åsigter voro alldeles
stridande emot den bekante Nordencrantz’s. som gynnade
strypsy-stemet, hvaremot Chr. forsvarade Hattpartiet och
Manufactur-systemet. Båda motparterna voro envise och bittre, hvilket
hade till följd, att de ej allenast i bela tio ären med
hvarandra vexlade hätska stridskrifler, utan äfven med hvarandra
råkade i en ärerörig rättegång. Denna strid varade till 1772,
då den gamle Nordencrantz flyttade tiil en annan verld och Chr.
till en annan profession. Såsom philosoph hyllade den
sistnämnde Lockes grundsatser, likväl med vissa jemnkningar;
och emedan han var prest, ansåg ban det förmodligen äfven
för sin pligt, att sätta sin sensations-theori i förbindelse med
Christcndomcn, hvilket dock icke kunde ske utan ett iheolo»
giskt maktspråk. Redan ansåg Chr. silt system tillräckligt
be-fästadt genom ungefär hundrade femlio disputationer, då på
närmaste lärostol bredvid honom det nu ändtligen till Sverige
importerade "Rena förnuftet" uppträdde och hotade att störta
både den sålänge ansedda Lockiska philosophicn och med
detsamma både Lockes och hans Svenska lärjunges med tjugeårig
flit uppresta byggnad. Den man, som vid detta universitet
grundlade den Kritiska Philosophicn, var Phil. Praet.
Professorn Daniel Boethius: hans bok helte "Slvcken, till
befrämjande af rätta Begrepp om Philosophicn, Ups. 1794." Slaget
var så mycket mer oväntadt, som dess författare förut i det
hela varit tillgifven Lockianismen, och på denna
hufvudsakligen byggt sin elfva år förut utgifna "Naturliga Sedolära."
Chr., nu mera i en ålder då man mindre än någonsin tål
motsägelser, slungade emot honom en dundrande vederläggning;
bela det yngre slägtet trädde likväl på Boëlhii sida, och
Chr., personligen hatad, såg sig nu äfven litterärt öfvergifven,
sill anseende hotadt och frukten af sina lärda mödor förlorad.
Samma år (1795) inföll hans tredje Bectorat; vi hafve redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
