Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chronander, Jacob Persson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Chronan de b, Jacob Persson.
265
tet annat än en afmålning, hvilken oss föreställer, hnru uti
verlden tillgår, hvaraf vi kunna menniskornes lefverne lika
såsom uti en spegel beskåda, alltså ther igenom ransaka oss
sjelfva, oeh ej sällan vakta oss för tillstundande olycka.
Hennes nyttighet bestårock therutinnan, att af Comoediers
spelande corrigeras och rättas ohöflige och bondakiigc seder både
uti åthäfvor, affecter ocb tal, hvilket ej är en mindre
nyttighet." Han bekände sig alltså till nyttighetspoeterna,
Utilitets-secten i poesien.
Hammarsköld, som läst cn exposition af Chr:s komedi
Bele-Snack, har sålunda framställt ocb bedömt den, eburu
han, troligen glad öfver en oas i den Svenska Vitterbetens
sandöken under dessa tider, i nog idealiska färgor afmälade dess små
behagligheter. "Det har der varit skaldens afsigt att visa
lättjans skadliga följder, så för jordbrukare som för studerande
personer! derföre blifva de af Ne gl i g e n ti a’s löften förförde
bönder, på slutet, af stadstjenare kastade i häkte, och den
henne tillgifne Studenten Circejus utarmad oeh föraktad;
hvaremot Diligentia’s älskare Palladius lagerkrönes af Apollo
och förmäles skenbarligen med Metaphysica. Stycket är
indeladt i sju acter, vid hvilkas slut Chorus alltid sjunger
några latinska verser, och imellan hvilka dessutom spelas
några mellan-acter, eller, som de här kallas, F a c e t iæ’i u t e
r-calares. Kännaren skall snart upptäcka (?) alt vår auctor
velat, i anseende till inrättningen af sina dramer, hafva
Aristophanes till förebild, hvadan här visserligen mycket händer
och hufvudpersonens tillstånd betydligen förändras, dock utan
att bär träffas, hvad man vanligen kallar dramatisk intrig.
Likaså uppträda allegoriska personer bland verkliga och
lefvande, och flera händelser löpa bredvid sjelfva
hufvudhändcl-sen , utan att på den något inflyta, faslän ledande till samma
mål. Men Chronander hade på långt när icke den
phanlasti-ska djuphet och det rika snille, som erfordras för att med
framgång träda i så väldiga fotspår. Hans uppfinning är föga
sinnrik, framställningen utan qvickhet, och der den skall vara
skämtsam, af den mest råa och ohyfsadc plumphet: dictioncu
trög, opoetisk och nedtyngd af ett allestädes otidigt anbragt
oeh affecteradt lärdomsskryt, och kniltelversen hvarken vårdad
eller flytande, eburu vid den må anmärkas, såsuui en egenhet,
att Chr. understundom i den har användt dactyliska rim, och
att han i sin Bele-Snack stundom skall hafva afbrulit den
versifierade dialogen med obundet tal." — Dessa omdömen
visa, att Chr. hade ingenting särdeles utmärkt, äfvensom att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
